Svårt att avgöra när man går med vinst med ISK-konto

Jag har upptäckt ett problem med mitt nyskapade ISK-konto. När jag ska göra beräkningar på hur aktiekursen måste stå för att jag ska gå med vinst efter courtage och skatt så måste jag göra vissa antaganden om framtida insättningar och värdeökningar.

Mitt problem ligger i hur man beräknar skatten på ett ISK-konto. Man summerar värdet för varje kvartal, adderar det med summan av insättningar under året och delar med 4. Sen multiplicerar man detta med 2,09% (idag) och sen 33% "vanlig skatt". Men för att jag ska beräkna ett typ av medelvärde på varje aktieköp, så jag vet när jag går med vinst, så behöver jag leka spågumma och förutse både värde och summa insättningar under året. Insättningarna kan man kanske sätta upp själv, typ 500 kr per månad eller så, men värdeökning är ju svår att gissa. Man kanske kan sätta sitt mål som värdeökning men det är ju inte alls säkert man håller det. Iofs, överskattar man aktien så man sätter ett högre mål än vad som sker så räknar man med en högre skatt och har man såld då ens beräkningar säger att man gått med vinst så har man gått ännu mer i vinst egentligen. Men helst av allt vill man ha något som speglar utvecklingen lite bättre. Det måste finnas ett enklare sätt att räkna ut en ungefärlig skatt per aktie för ett ISK-konto, men jag kan verkligen inte hitta något.

Någon som läser detta som kanske har ett bra förslag?

Min ekonomiska plan för den kommande tiden.

Svenskarna lånar som aldrig förr och denna gång är jag en av dem. Ok, inte riktigt än eftersom lånet träder i kraft när jag flyttar in i min lägenhet i september men allt är godkänt och klart. Jag känner mig rädd för att all belåning som vi privatpersoner gör kommer gå oss om bakfoten, så jag har lagt upp en ekonomisk plan för min framtid. Det borde varje svensk göra, oavsett lån eller inte.

Lägenheten jag köpt behöver renoveras så jag kommer spendera åren 2014-2015 på att renovera upp lägenheten. Det är svårt att avgöra vad som händer med bostadspriserna, men jag köpte en lägenhet billigare just för att den inte är i toppskick. Förhoppningsvis så ger "mina" renoveringar att värdet på lägenheten ökar och jag går i absolut värsta fall plus minus noll. Mäklarna ser dock positivt på prisutvecklingen, enligt media, några år framöver så förhoppningsvis så är läget under kontroll.

Under denna renoveringsperiod (2014-2015) kommer jag främst att kämpa med att hålla min buffert uppe. Det kommer ju pendla upp och ned kraftigt allt eftersom jag slänger ut pengar på renovering. Jag själv är singel och har varken kunskapen eller tiden att renovera. Jag tänker därför köpa in arbetskraften och dra av den på ROT-avdragen. Eftersom den verkar gälla per kalenderår så ska jag påbörja jobbet 2014 för att utnyttja ROT-avdraget för detta år och sedan fortsätta använda avdragen för 2015.

Vad det gäller amorteringen kräver banken att jag amorterar ca 300 kr per månad. Jag själv angav att jag tänker amortera 600 kr per månad. Det är en riktigt liten summa egentligen, men under tiden som jag renoverar så kan jag hålla amorteringen låg. När jag sen känner att det inte går åt så mycket pengar på renovering längre så är min plan att först spara upp 60 000 kr i buffert. Jag kommer hålla ca 10 000 kr på min storbank med usel ränta på 0,49% och resten på en bank med en betydligt högre ränta på 2,15%. Anledningen till att jag inte lägger alla mina pengar på den banken med högre ränta beror på att det tar 1-2 bankdagar att föra över pengarna mellan bankerna. Det innebär att om jag i kris behöver pengar måste jag vänta dessa dagar tills jag ser mina pengar. Genom att hålla 10 000 kr på min storbank som är kopplad till mitt kreditkort så kan jag i alla fall föra över dessa pengar direkt i akuta fall.

Jag har valt att hålla mitt bolån på 3 månaders bindningstid, vilket ger lägre ränta just nu men kan variera kraftigt beroende på reporäntan. Tanken är att min buffert också ska kunna täcka upp eventuella ökningar i ränta som sker om det skulle vara så att jag inte kan ta den kostnaden varje månad. Nu när jag är heltidsanställd kan jag utan problem betala en hög ränta, men man vet ju aldrig vad som händer i framtiden. Man kan bli arbetslös, sjuk, få barn och gå ner i tid eller liknande. Självklart kan det ju även bli åt andra hållet, dvs man får en panglön men det är ju knappast ett "hot" mot ens ekonomi...

När jag väl fått upp 60 000 kr i buffert är det dags ta ett beslut och det kan jag inte helt avgöra idag. Det beror lite på hur ekonomin ser ut just då. Tanken är att jag kan avvara runt 8000 kr i månaden oavsett, men vart de pengarna hamnar är jag osäker på idag. Om jag känner att aktiemarknaden ser lockande ut så kommer jag nog sätta in hälften som aktier och resten amorterar jag lånet. Känner jag att det inte finns något inom aktiemarknaden så blir det 100% amortering. Jag vill gärna få ner mitt bolån så gott jag kan, men ändå kunna investera i aktier, fonder och pensionsspara. Exakt hur jag fördelar pengarna är jag inte säker på just nu, men det känns som i mitt fall är dessa alternativ aktuella. Mitt CSN-lån kommer jag inte amortera mer än vad jag gör idag. Jag anser att mitt bolån slukar mer pengar i månaden eftersom jag både har lånat mer pengar där samt har en högre ränta. Det gäller att försöka få ner räntekostnaderna så mycket som möjligt, för min del, och då är det bolånet som måste betalas av först.

Fullt ös medvetslös

Jag har inte skrivit här på jättelänge för att det varit så intensivt i mitt liv just nu. Jag har helt enkelt inte hunnit med eller så har jag varit så trött.

Jag har, som jag nämnt innan, flyttat till en annan stad i Sverige pga jobb. Jag har börjat på jobbet och trivs bra. Lägenheten jag hyr är en bostadsrätt som jag hyr i andra hand. Tanken var att jag skulle kunna bo där i 1 år, men planerna ändrades och det blev endast 6 månader. Därför har jag varit på visningar efter visningar på bostadsrätter att köpa och tillslut hittade jag en lägenhet som jag också nu skrivit på avtal på. I september bär flyttlasset iväg, igen... Men nu blir det i alla fall till en bostad där jag kan stanna så länge jag vill.

Utöver flytt så måste jag nu börja köpa in det viktigaste till min nya lägenhet. Det är ju passande eftersom det är mycket sommarreor just nu. Jag har köpt ett soffbord, men har ingen soffa än. Hittade en bra TV på Elgigantens rea, men insåg att Siba hade en ännu större TV (samma modell men större) för ett billigare pris än Elgiganten. Avbeställde från Elgiganten för att istället köpa den större på Siba. Ni förstår kanske att jag inte haft så mycket tid att skriva här :D Bostad, avtal, lån, möbler, nytt jobb... Ja allt på en gång. Mitt i allt det här läser jag även en bok om Candlesticks och aktier.

Jag ska försöka skriva mer här i framtiden. Det finns ju massor med ekonomi i det som komma skall i mitt liv. Massor att lära mig och massor som jag kan lära andra :)

Hoppas, hoppas, hoppas!

Nu gäller det att hålla tummarna! Som jag skrivit tidigare har jag fått jobb i en annan del av Sverige. Såklart, när det gäller storstäder, är bostadsbristen enorm! Men nu har jag kanske fått tag på en lägenhet där jag kan stanna mellan 1-1,5 år. Jag håller verkligen alla mina tummar och tår nu! De som hyr ut verkar jättetrevliga och både läget och hyran ligger bra. Det skulle vara så skönt om det löste sig med bostad, så jag kan fokusera på flytt och allt annat som måste göras fram tills dess. Det skulle också vara så skönt att ha ett boende för en längre tid, så jag enbart kan fokusera på mitt jobb och inte behöva packa alla saker varannan månad. Skulle jag få hyra denna lägenhet finns det till och med utrymme för mig att spara stora slantar tills jag köper egen lägenhet. Hoppas, hoppas, hoppas!

Söka jobb och få ekonomin att gå ihop

Ja, anledningen till att jag inte skrivit på ett tag här är för att jag helt enkelt inte hunnit med. Jag söker jobb, försöker få klart mitt ex-jobb samtidigt som jag går igenom mina saker och packar samt säljer av saker både för att klara ekonomin nu när jag är arbetslös, men också för att underlätta när jag måste flytta.

Det finns dock hopp för arbetslösa ännu, och det beror inte så mycket på regering eller arbetsförmedling, utan på grund av snälla, hyggliga människor runtom i vårat land. Det finns ställen, främst på FaceBook, där folk skänker bort saker de inte längre vill ha. Det kan handla om barnmat, kattmat, möbler, kläder, ja allt man kan tänka sig. Eftersom jag bor i Uppsala-området finns denna sida som heter bortskänkes/mottages/ges/doneras i 018-området. Det finns sannolikt liknande sidor för andra områden i Sverige också. Genom den sidan har jag fått en massa kattmat, mobil router och en stavmixer. Det är verkligen toppen när man själv har det knapert i plånboken.

Så, som talar för sig självt, har jag alltså inte kunnat investera i några aktier på sistone. Jag kör fortfarande på min budget, även om den kanske inte kommer säga så mycket om hur jag spenderar mina pengar när jag väl får en inkomst. Det känns ju mer intressant att studera en budget då man har ungefär lika inkomst och kan leva ett mer normalt liv, och sedan dra slutsatser kring vart ens pengar går, jämfört med en tid då man lever på sparade pengar och förbereder för flytt och allt som det innebär.

Spara smart till dina barn

Jag läste, här om dagen, i tidningen att allt färre föräldrar ger sina barn vecko- eller månadspeng. Istället skjuter många föräldrar till pengar när det behövs. Det här är lite oroande, tycker jag. Att barn får vecko- eller månadspeng är ett bra sätt att lära sina barn att handskas med pengar. Om man inte lär upp barnen att handskas med pengar är risken större att de träder in i vuxenlivet med väldigt lite kunskaper kring ekonomi.

Alla föräldrar försöker, såklart, ge sina barn det allra bästa. I många fall är "det allra bästa" egentligen ett av de sämre alternativen i slutänden. Alltför många föräldrar skämmer bort sina barn, och ger dem det mesta de vill ha. Det här gör ju barnen, såklart, tillfälligt glada men i ett långsiktigt perspektiv lär dem sig ingenting alls. Istället har de ingen koll på vad saker och ting kostar, och får ett intryck av att pengar växer på träden. När de sedan träder in i vuxenlivet, börjar jobba och inser att de kanske måste jobba en hel timme för att få kanske runt 80 kr före skatt, så finns det risk för en uppgivenhet och kanske till och med depression. De föreställer sig att de ska kunna köpa precis vad de vill med pengarna, men inser att en stor del av pengarna går till hyra och mat. 

Jag tror inte de allra flesta föräldrarna tänker på att om ett barn anpassar sig till att få det mesta de vill ha, så blir det svårt att anpassa sig till ett liv där man inte får allt. Har man dessutom inte lärt barnen nackdelen med lån, så kan de lätt fastna i snabba sms-lån med hög effektiv ränta.

Ok, det är ju inte säkert att just ditt barn, som du skämmer bort, hamnar här men är det värt risken? Istället för att ge barnen det de vill ha direkt, låt dem istället spara ihop sin vecko- eller månadspeng så de får känslan av, både hur mycket pengar saker kostar men också den där förväntan när man äntligen har sparat ihop till det man vill ha. Det är dessutom bra om du leker affär med ditt barn, så de förstår sig på hur själva köpe-processen går till. 

När barnen är små, dvs under tonåren, så räcker det att ge en veckopeng. Då får de köpa sitt eget godis och få en förståelse för vad godis och mindre leksaker kostar. Uppmuntra ditt barn att spara pengarna, och skjut kanske till en bonus när de har uppnått sparandet. På det sättet visar du dina barn att det lönar sig att spara.

När barnen är lite äldre, dvs i tonåren, kan du övergå till månadspeng. Det är viktigt att du släpper på tyglarna lite här, och låter barnet själv få göra sina inköp. Dock är det bra om du har lite koll på vad de lägger pengarna på. Nu är det dags för dig att börja visa hur man kan hålla nere på kostnader. Visa hur man kan jämföra kostnader i exempelvis matbutiken och vad man ska tänka på. Berätta gärna att man ibland måste dra ner på sina utgifter och se över sin ekonomi. Allt sådan där, som involverar ekonomi, som vi tycker är självklara är inte alltid självklara hos ett barn. Därför är det viktigt att man berättar hur man tänker, så barnet lär sig olika knep hur man bör tänka kring pengar och utgifter.

När det kommer till sparande till ens barn anser jag att det egentligen inte är lika viktigt som att lära sitt barn om konsumtion och ekonomi. Den bästa gåvan du kan ge är faktiskt att lära upp dem grunderna. Det är inte alltid jätteviktigt att man sätter av stora summor till barnens sparkonto varje månad. Det är klart att ett stort sparkonto är en bonus, men har man dåligt med pengar är det bättre att lägga energin på att lära upp sitt barn. Man kan sätta upp regler kring pengar som barnen får på julafton exempelvis. Låt säga att 80% av gåvorna, i form av pengar, ska sättas in i sparform medan 20% får barnet själv hantera. Det ger tydliga signaler till barnet hur viktigt sparande är.

Tio tips inför 2014

Låt 2014 bli året då du spenderar lite tid med din ekonomi och bli en garanterat vinnare i slutänden. Här kommer tio tips för dig att få bättre koll på dina pengar samt få dem att räcka längre.

1. Gör en budget
En budget speglar din ekonomi och är ett bra verktyg för att få förståelse om vad som kostar och om det finns något som du spenderar onödigt mycket pengar på.

2. För kassabok
Kassaboken är ett perfekt sätt för dig att kunna ha koll på vad du köper och kunna föra in detta i din budget. Du skriver upp alla dina köp i kassaboken och vid ett senare tillfälle för du in dina utgifter i din budget för att se vart pengarna tar vägen.

3. Planera dina matinköp
Genom att göra en matsedel veckovis och därmed skriva upp en inköpslista för veckan kan du spara in pengar. På detta sättet är det mindre risk att du impulsköper mat samt mindre risk att du missar att köpa något viktigt och därmed måste handla på ett dyrare ställe. Passa istället på att skriva ner en inköpslista, gärna under en längre tid så du inte missar något viktigt, och handla allting på ett billigt ställe. Missar du att köpa viktiga produkter ökar risken att du springer till närmsta bensinstation eller en dyrare lokal matvarubutik.

4. Gör egna matlådor
Det är oerhört dyrt att äta ute och om du istället gör dina egna matlådor så kan du spara in mycket pengar! Enligt konsumentverket är matkostnaden för 20 uteluncher à 80 kronor 3 410 kr medan matkostnaden för matlådor är 2 240 kr. Du kan alltså spara 1200 kr per månad på att ta med matlådor istället! Även om det kanske inte låter så mycket så blir det mycket pengar på ett år. Räknar man med 12 månader så sparar du 14 400 kr! 

5. Se över avtalen för tv, internet, telefon och el m.m
Detta är kanske inte det roligaste som finns att göra på sin fritid, men det finns verkligen pengar att spara på detta sätt. Du kanske inte behöver alla tv-kanaler du har, eller så kanske det finns något billigare alternativ till mobiltelefonen. När det gäller mobiltelefonen kan det vara bra att kolla upp hur mycket du ringer för i snitt, och på detta sätt kunna hitta ett alternativ som passar dig. Det är ju ingen idé att ha ett dyrare avtal där du får ringa hur mycket som helst när du kanske bara ringer 1 timme i månaden. Elen är också viktigt att kolla upp. Hamnar man på ett tillsvidare-avtal på sitt elbolag kan man få betala hela 30% mer för sin el jämfört med om du binder el-avtalet.

6. Cykla istället för att ta bilen
Att ha bil kostar väldigt mycket pengar. Det kostar med försäkringar, bensin, reparationer, besiktning, men också värdeminskning. Ha endast bil om du absolut måste ha en bil. Är fallet så att du kanske bara använder bilen ibland per månad kanske det faktiskt skulle bli billigare för dig att ta en taxi de gångerna du måste använda bil. Försök uppskatta hur ofta du faktiskt måste ha bil, inte bekvämligheten. Räkna ut ett snitt för vad det kostar dig och bedöm om det låter rimligt. Kanske skulle det bli billigare att cykla istället, eller köpa månadskort på buss eller tåg.

7. Spara energi
Försök att komma ihåg att släcka lamporna efter dig då du lämnar rummet. Försök undvika att lämna apparater på stand-by och dra ut kontakter på apparater du sällan använder. Använd diskmaskin och tvättmaskin endast när den är full.

8. Se över dina försäkringar
Kolla upp dina försäkringars kostnader och jämför med andra bolag. Kolla upp om du råkar vara dubbelförsäkrad eller om du har onödiga försäkringar. Här vill jag dock påpeka att det är viktigt att du kollar upp försäkringarna ordentligt innan du säger upp dem. Du ska inte spara så mycket att du är underförsäkrad.

9. Se över dina lån
Om du har många dyra lån så kan det vara bra att kolla upp om det finns olika lösningar på detta. Kanske kan du baka in det i bolånet och därmed få en lägre ränta? Sitter du med sms-lån, prioritera att betala tillbaka dem varje månad eller fråga vänner och bekanta om de kan låna ut pengar till dig istället.

10. Inför köpstopp
Det kan vara nyttigt att leva med köpstopp under en månad, då du endast köper det allra viktigaste. Detta kan vara ett bra sätt att få en smak på vad du skulle kunna spara om du bara skärper dig lite med inköpen. Det kan bli en stor motivations-boost för att få en bättre koll på sin ekonomi. I slutänden kommer du troligtvis att tacka dig själv.

Vi spenderar mycket pengar på mat

Ja, så är det i de allra flesta fall. Vi spenderar mycket pengar varje månad på mat, vissa mer än andra. Enligt konsumentverket, som beräknar på en lägre medelnivå, spenderas det ca 1 700 kr på mat om du är kvinna och några hundralappar till om du är man. Har du familj är kostnaden oftast mer.

Det går faktiskt att göra en skillnad i plånboken när det kommer till mat. Om du gör din mat själv så blir det betydligt billigare än om du skulle köpa färdiglagad mat. Dessutom vet du vad som är i din mat, vilket du egentligen inte vet med färdiglagad mat. 

Här följer några enkla tips om hur du kan dra ner på dina matkostnader, men ändå leva ett gott liv:

1. Laga så mycket mat du kan själv.
2. Gör en matsedel för veckan och följ den.
3. Skriv inköpslista när du ska handla och följ den. Fall inte för impulsköp!
4. Gör en budget för din mat för att se hur mycket pengar du spenderar på mat.
5. Handla efter säsong. På vintern är tex tomater dyra men rotfrukter billigare. 
6. Komplettera kött med exempelvis bönor, kikärter och linser. Det är ofta nyttigt, billigare och enkelt att laga mat på.
7. Laga fler portioner än vad som går åt. Gör matlådor av resten.
8. Ha koll på utgåendedatumet på din mat. Försök använda maten innan datumet så du slipper fundera om maten är bra eller dålig, och du slipper slänga mat i onödan.

När du går till banken för att ta ett bolån...

När du går till banken för att ta ett bolån brukar banken normalt göra en så kallad bolånekalkyl i samarbete med dig. En bolånekalkyl kan spegla din och din eventuella familjs ekonomiska situation och inkluderar hushållets inkomster, utgifter i form av driftkostnader, försäkringar, uppvärmning, studielån och andra lån. Även andra utgifter bör finnas med tex förbrukningsartiklar, kläder, bredband, telefoni, transporter, inredning och allt annat man kan tänka sig.

Anledningen till att banken och du gör detta är för att få en överblick över din ekonomi för att se om du har möjlighet att kunna betala ränta samt amorteringar på lånet du ansöker om. Det är viktigt att du alltid räknar med en högre ränta än idag så du vet att du kan klara dig även om räntan skulle stiga. Bankerna gör detta för att försäkra sig om att du och ditt hushåll kan klara av en ökning av dina räntekostnader och därmed försäkra sig om att de får sina pengar från dig. Det är därför bra om du räknar med en stor marginal och inte belåna dig till max eftersom ingen vet vad som händer i framtiden. Du kan ju tex blir av med jobbet, även om det känns osannolikt, eller räntorna kan slå rekord.

När du gör din bolånekalkyl så räkna in att du max får låna 85% av bostadens värde. Det finns vissa banker som har en "snällare" marginal, men 85% brukar man rekommendera idag. Resten av beloppet måste du lägga in kontant eller belåna med högre ränta. Vissa banker har dessutom krav på att du måste amortera om du lånar över 70-75 % av bostadens värde. Det innebär att du måste räkna in, i din kalkyl, att en viss summa går åt till att amortera på bolånet. Att låna för kontantinsatsen är ofta väldigt dumt, eftersom räntan är hög och skulle bostadspriset sjunka och du måste sälja skulle du både gå back samt sitta med lån med en hög ränta.

En bolånekalkyl innehåller ofta poster så som räntekostnad och amortering, eventuell årsavgift, boendekostnader (tex el, värme, vatten), barnomsorg och underhåll för den som har barn, studielån för den som har studerat och bilkostnader för den som har bil.

Låt oss säga att du lånar 700 000 kr hos banken med 3.2% låneränta. Vi antar att du amorterar 3000 kr per månad och har en avgift på 200 kr per månad för själva lånet. Då kommer du behöva betala lite över 5000 kr per månad. Denna del är alltså bara för lånet. Utöver detta kommer du få behöva betala försäkringar, mat, telefoni, el, eventuellt värme, sophämtning, vatten osv. Dock bör man notera här att detta exempel inte inkluderar någon tidsram man amorterar för. Många banker sätter en tid för amortering på mellan 20-30 år och då blir summan ofta lägre.

Jag tycker att man minst ska försöka amortera sisådär 3-4 procent av lånebeloppet man tagit per år. Det innebär att om du lånat 700 000 kr så amorterar du sisådär 21 000 - 28 000 kr per år, dvs 1750 - 2334 kr per månad i bara amortering. Räntan tillkommer såklart. Ju mer man amorterar, desto bättre för din privatekonomi i det långa loppet.

Är du redo för mellandagsrean?

De senaste åren har den så kallade mellandagsrean kommit tidigare än förut. Trots detta så är ändå den verkliga mellandagsrean fortfarande i mellandagarna vilket är själva poängen med rean. Jag vill därför önska er ett stort lycka till i mellandagsrea-handeln.

Tänk på att om du skapar en budget, resten av året alltså, och sparar till en buffert kan du utnyttja dessa mellandagsreor att köpa det du behöver. På det sättet kan du spara in några slantar per år. Kom ihåg att inte handla på kredit för mycket och köp bara det du verkligen behöver.

Glöm heller inte att spara alla kvitton och fråga om öppet köp gäller eller ej! Om du vill läsa vad som gäller vid öppet köp kan du läsa mitt tidigare inlägg Vad gäller egentligen för Öppet Köp nu i julhandeln?

Hemligheten till att bli miljonär - åtta punkter

De allra flesta kan faktiskt bli miljonärer under sin livstid! Många tror att det är en omöjlighet, men det är det alltså inte. Jag ska ge några tips till er här som eventuellt kan göra er miljonärer i ert liv. Dock gäller det här råden de lite yngre, kanske under 40 år.

Den första punkten jag kommer säga kommer få många att bli besvikna, men vill man bli miljonär så finns det inga genvägar. Skulle det finnas enkla genvägar så skulle alla vara miljonärer idag. Sanningen är att de allra flesta miljonärer är riktiga snåljåpar. De köper inte onödiga saker och de investerar sina pengar i affärer istället för att shoppa. Ofta märker man inte av miljonärer i samhället just för att de lever som medelsvensson även om de skulle kunna ha råd att leva ett liv i mer lyx. Nu känner inte jag Ingvar Kamprad personligen, men tror man på media är han en ganska snål person som håller stenhård koll på ekonomin. Detta trots att han är en av världens rikaste män. Profiler, så som Paris Hilton, skulle troligtvis inte vara miljonär om hon inte föddes i en väldigt rik familj. Så som hon verkar spendera pengar skulle nog istället sätta henne hos Kronofogden...

Nä, sanningen är faktiskt kanske inte vad de allra flesta tror. Många tror att miljonärer sprätter pengar runt sig och badar i dem, men det är oftast så man kan identifiera de som växt upp i en förmögen familj eller ej. Ett barn som växt upp i en förmögen familj är ofta den som spenderar pengar medan den som jobbat ihop pengarna ofta är den snåla. Att vara snål och ekonomisk är alltså en stor nyckel till att bli miljonär under sin livstid.

Den andra punkten är att ha koll och överblick på privatekonomin. Att ha koll på privatekonomin är inte samma sak som att vara snål. Man kan spendera massor med pengar trots att man har koll och överblick på ekonomin. Man spenderar helt enkelt alla sina pengar varje månad, ser detta framför sig men bryr sig inte. Det är alltså väldigt viktigt att man gör någon typ av budget för att få överblick vart pengarna går varje månad.

Den tredje punkten är såklart att identifiera vilka, ofta, småkostnader som skenar iväg månad efter månad och som man kan minska. Det handlar inte om att vara snål, utan att hitta andra lösningar. Istället för att fika ute med vänner kan du kanske bjuda hem dem på fika hemma hos dig istället.

Den fjärde punkten är en ganska krävande uppgift. Den kräver att du sätter dig in i din ekonomi bättre. Du behöver läsa på vilka sparalternativ är de bästa för dig. Aktier är ofta bra eftersom de ofta ger en bra avkastning. Dock gäller det att vara bra påläst hur detta går till och vilka aktier man bör satsa på. Obligationer är också ett bra alternativ. Du bör se över dina räntor och dina försäkringar. Samtidigt kan det vara bra att amortera och hålla sig borta från onödiga köp.

Den femte punkten är att sätta upp mål med sparande, lånande och spenderande. Kanske har du som mål att ha en viss summa på banken och en annan summa i aktier? Ja, kombinationen kan vara oändlig men det gäller att du hittar något som du tror på och som du kan hålla dig till. Målen får inte vara för höga heller, utan det är bättre att sätta delmål så du känner att du får lite bekräftelse också.

Den sjätte punkten är att tänka långsiktigt. Om du tror att du kan bli miljonär över en dag har du helt fel inställning. Det kommer att ta tid att bli miljonär, men håller du ut den tiden så kommer du tillslut att närma dig (och kanske lite till) ditt mål att bli miljonär.

Den åttonde punkten är att lägga undan pengar åt sparkontot eller aktiekontot varje månad. Ungefär 10% av din inkomst bör gå till någon form av sparande. Din buffert bör du spara ihop utöver dessa 10%. Ärver du pengar, eller får pengar som gåva, investera eller spara dessa istället för att köpa onödiga prylar. 

De här åtta punkterna är nog de viktigaste att veta om för att bli miljonär under sin livstid. Det finns inga genvägar och kräver ofta en bra självdisciplin. Försök hitta en väg som fungerar bra för dig. Kanske kan du göra det hela som en tävling mot dig själv, eller kanske mot sambon eller vänner om de är med på noterna. 

Lycka till!

Min budget firar en månad

Idag har jag fört en budget i exakt en månads tid. Jag kan se exakt vad jag har spenderat mina pengar på. Bland annat har jag spenderat alldeles för mycket pengar på att äta ute.

Jag har hittat några delar som inte fungerar så bra när det kommer till att spara mina kvitton. När jag handlar så har jag ofta lagt ner min plånbok redan, av gammal vana, så kvittona ligger löst i min väska. Det blir svårare för mig att hålla reda på vilka kvitton jag lagt in i min budget då. Så nu har jag lagt ner en necessär i min väska för att försöka lägga ner kvittona där istället. Jag vet inte om det fungerar bättre, men jag testar denna metod ett tag för att se om den fungerar bättre. Väl hemma har jag en folder som jag lägger kvittona i, så behöver jag inte fylla i min budget varje dag. Sen tar jag tag i mina kvitton, många på en gång, är tanken. Vi får se hur det går... 

Appen som automatiskt skapar en budget åt dig

Det finns en ganska populär app till Iphone som automatiskt kan göra en budget åt dig. Appen heter Tink och är gratis och finns i AppStore. Idén är att man loggar in via Tink så hämtar den data från exempelvis CSN och din bank för att se din ekonomi.

Jag har testat Tink för att se vad den gör. Det första jag möttes av var att jag skulle ange koder till både min bank och CSN. Appen i sig är hyffsat säker och hämtar endast data från dina konton. Dock vill jag lyfta ett varningens finger! 

För det första så ersätter inte banken dig pengar om din kod, på något sätt, kommer ut till andra. Det innebär att om någon annan kommer över din kod och du förlorar pengar, samt att banken drar slutsatsen att du varit oaktsam gällande din kod, kan du bli ersättningslös.

För det andra så säger folk överallt om att appen fungerar bra och kan inte göra några andra överföringar via ditt konto osv. Man ska dock tänka på att databaser som innehåller användares bankkoder är attraktiva för hackare att försöka hacka. Det finns ingen information, som jag sett iaf, om säkerheten kring appens databas. Jag kunde heller inte hitta om det hela använder krypterad information eller inte. OM databasen inte är tillräckligt skyddad kan alltså hackers ganska enkelt ta sig in och få din information. Man ska inte underskatta hur långt vissa människor är redo att gå, och hur mycket tid de spenderar på att bryta sig in om det finns pengar att finna på andra sidan.

Efter att jag testade appen bytte jag koder till min bank direkt och raderade appen. Jag är en av dem som inte litar fullt ut på denna applikation. Då kan jag tillägga att jag driver en egen hemsida med databas och allt och har ändå lite insyn i hur data lagras.

Istället för en app som denna, tycker jag att man kan göra sin egna budget istället. Det tar kanske lite längre tid än en app som denna, men det är betydligt säkrare. Dock vill jag pressa på bankerna att själva utveckla något liknande, eftersom det verkar som att efterfrågan är stor. 

Så gör du en egen budget

Jag har skrivit mycket om hur viktigt det är att göra en egen budget, och tänkte därför tipsa om lite länkar där man får råd och tips.

På Konsumentverkets hemsida kan man hitta en budgetkalkyl där man fyller i alla sina lån, inkomster, familjeförhållanden osv. De beräknar ut en budgetkalkyl åt dig. På den här länken kan du hitta den senaste broschyren "Koll på pengarna", som går igenom olika normer vad olika saker brukar kosta, så man lätt kan jämföra med sin egen ekonomi. Från och med 20 januari kan man ladda hem denna broschyr för 2014.

Sparapengar.be har en budget som man kan ladda hem. Det är en Excel-fil, så man måste ha Excel för att kunna använda den. På deras hemsida finns lite förslag hur man kan spara till en miljon kronor och en del andra förslag.

På Mallar.biz kan du hitta mängder av mallar för olika ändamål. Just denna länk skickar dig till avdelningen privatekonomi, men det finns mallar för andra ändamål också. Under privatekonomi kan du hitta mallar för egen budget, skulder, lån, försäljning, köp, bostadsrättsföreningar, fastigheter, uppsägning mm.

Swedbank har några budgetexempel. Själv tycker jag de inte är så mycket till hjälp, men det kanske finns någon därute som tycker de är bra.

Nordea har något liknande Swedbank.

Lycka till!

Medelsvensson spelar roulette med sin ekonomi

Det är både goda och dåliga nyheter just nu. Svenskarna har blivit mer förmögna det senaste kvartalet. Främst beror det på att börsen har gått så bra, men också att bostadspriserna har ökat. Trots detta så fortsätter vi konsumera och leva i ett högre lyx än vad vi egentligen har råd med. Skuldökningen har ökat med 4,5 procent under det senaste kvartalet.

SBAB:s riskindex, som visar hur känsliga hushållens finanser är, har stigit till den högsta nivån sedan 2006. Det innebär att om aktiemarknaden och bomarknaden skulle få ett prisfall, så skulle många hushåll få problem ekonomiskt. Hushållens ekonomi är mer sårbar än tidigare och det skulle kunna få stora konsekvenser för privatpersoner och konsumtionstillväxten. 

Det som är oroande är att om hushållen skulle försöka komma tillbaka till ett normalläge skulle de i genomsnitt behöva sätta in omkring 1,5 månadslöner, efter skatt, på ett sparkonto. Det klarar såklart inte de allra flesta. 

Jag vill verkligen poängtera hur viktigt det är med buffert, att sätta av 10% av sin månadslön till sparande och att inte investera 100% av sitt sparande i aktier. Amortera! Det är oerhört viktigt att inte skuldsätta sig i onödan, utan spara istället ihop pengarna till det du vill köpa. Skaffa inte för många abonnemang på mobiler, bredband etc utan försök leva efter den lyx du har råd med.

Tips på att undvika skuldfällor

Jag tänkte ägna mig lite tid åt att skriva lite om skuldfällor privatpersoner lätt kan hamna i. Syftet med att jag skriver detta är inte att attackera någon eller verka som att jag är så himla bra. Jag vill ge lite konkreta tips, många är kanske uppenbara, för att inte hamna i skuld.

Själv sitter jag utan jobb och jag vet hur jobbigt det är att leva i ovisshet. Det är kanske därför jag skriver om det, just för att det är något jag kämpar varje månad med för att inte hamna i.

De allra vanligaste skuldfällorna är faktiskt mobiltelefoner, bredband och telefonräkningar. Om man tänker efter är det ganska förvånande, eftersom just dessa inte är någon livsnödvändighet. Att leva utan mobiltelefon är, såklart, riktigt jobbigt. Dessutom behövs mobiltelefon för att man ska vara kontaktbar. I mitt fall måste jag ha mobil ifall någon arbetsgivare ringer. Men man behöver inte leva utan mobiltelefon för att dra ner på kostnaden. Problemet med mobiltelefoner, bredband och telefonräkningar är att man är fast i avtal. Man tecknar avtalet för att man tror sig kunna betala räkningarna, men inser man efteråt att man inte kan det så sitter man fast. Jag köpte en mobil på abonnemang när jag jobbade, men idag så är jag arbetslös och måste ändå betala för mobilen + telefonsamtal. Som tur är prioriterar jag den räkningen och drar istället ner på andra saker så som klippning, Spotify etc. 

Det bästa rådet för mobiltelefoner, bredband och telefon är att försöka undvika abonnemang så mycket man kan. Det kan såklart hända att man ringer med en dyrare taxa med tex kontantkort, men du har stenkoll på hur mycket du ringer för. Kostnaden varje månad kan inte bli högre än den gräns du satt. Om du ser ett abonnemang som erbjuder en ny telefon, tänk efter om du verkligen behöver en ny telefon. Är det att du vill ha en ny telefon eller behöver du verkligen en ny telefon? Om du behöver en ny telefon kanske det räcker med en billigare variant istället för de dyra, flashiga mobilerna på marknaden. Här är ju viktigt att tänka efter vad man kommer använda mobilen till. Om det är främst telefonsamtal och SMS så klarar man sig fint på en äldre modell.

En annan skuldfälla är lån och krediter. Den enda gången, rent privatekonomiskt, som det faktiskt kan vara bra att ta ett lån är när man köper bostad. Bostaden är en investering för framtiden. Att ta studielån kan vara en bra investering, om du utbildar dig till något som ger högre lön varje månad. Dock måste man komma ihåg att man förlorar mycket i lön, och pension, när man studerar jämfört med om du skulle jobbat. Studielån är inte lika självklara att de är en bra investering. Generellt, all annan belåning är en förlust för dig rent privatekonomiskt. Det kan vara en vinst om man investerar i eget företag också, men kan även bli en kostsam läxa man måste lära sig.

Så, allting du lånar till utöver bostad och eventuellt studielån eller eget företag, är ofta en dålig affär. Det gäller även att låna för att köpa aktier, såvida du inte är riktigt duktig och kan mycket om aktier. Så håll dig borta från att låna till att köpa saker (förutom bostad)!

Trafikförsäkringsskulder och elskulder är också en vanlig skuldfälla. Dessa kan man försöka undvika genom att göra budget varje månad samt verkligen spara upp en buffert som täcker sådana här utgifter. Det är också viktigt att man, en gång per år, kollar igenom sina försäkringar och elavtal och jämför med andra företag som erbjuder liknande tjänster. 

CSN-skulder och skatteskulder är också vanliga skuldfällor. Jag kan inte trycka på hur viktigt det är med att försöka spara ihop en buffert varje månad. Lyckas man inte det, kolla om du kan omvärdera ditt boende och se om banken kan låna dig mer pengar (om du äger ditt boende). Låna inte pengar med hög ränta!

För att sammanfatta: Det är jätteviktigt att man håller koll på din ekonomi varje månad. Spara så du har en buffert som är minst två månadslöner, före skatt, om du bor ensam eller en månadslön var om du har en sambo. Om det är svårt att spara ihop en buffert, kolla över dina utgifter varje månad. Du kanske inte behöver betala för Spotify, eller klippa håret varje månad? Visst är det tråkigt att inte kunna unna sig dessa saker, men det är ju ännu mer trist att behöva hamna hos Kronofogden. Om du redan hamnat där är det extremt viktigt att du styr upp din ekonomi. Om du ska kunna bryta den negativa trenden måste du övertyga banker om att du gör ditt yttersta för att få ordning på din ekonomi. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men det finns inget annat alternativ. Du måste få en bra överblick!

När man befinner sig i en negativ spiral är det lätt att ge upp. Försök dock att reda ut saker och ting istället för att bara strunta i att betala. Ring företaget som skickat räkningen du inte kan betala och gör upp om en plan för avbetalning. Säg upp kontrakt för saker du inte riktigt behöver för ett tag, du kan alltid få tillbaka dem senare när ekonomin ser bättre ut. Undvik att ta ytterligare ett lån på redan lånade pengar såvida du inte kan baka in det i ditt bostadslån med bättre ränta. Känner du dig nere, under en längre tid, på grund av dina ekonomiska problem, sök hjälp hos läkare för depression så kanske du kan få hjälp till att få mer energi och ta tag i alla ekonomiska problem. Kolla upp om det finns föreläsningar i din stad, eller online, om hur man ska tänka när man sitter i ekonomisk kris.

Slutligen, kolla om det finns möjlighet för dig att ha en inneboende under en tid. I många städer är det bostadsbrist och det finns yngre personer som desperat vill flytta hemifrån. Om du kan hyra ut ett rum och dela resten av lägenheten kan du minska din bostadsutgift med hälften och betala tillbaka mer av dina skulder.

Lycka till!

Konkreta tips för att spara pengar varje månad

Det är inte alltid så lätt att få ekonomin att gå runt varje månad, så jag har suttit och läst lite om olika råd kring privatekonomi. Jag tänkte dela dessa råd med er:

• Gör upp en budget som går igenom alla inkomster och utgifter varje månad. Ju mer du specificerar i din budget, desto lättare att analysera. Helst bör du vara på den nivån där du fyller i exakt summa för vad du köper. När du fyllt i budgeten i några månader är det dags att analysera. Dela upp kostnader på fasta kostnader och rörliga kostnader. Fasta kostnader kan vara svåra att ändra men det kan finnas saker där som du kan dra ner kostnaden på. 
• Har du bil? Behöver du verkligen bilen? Tänk på att en bil inte bara kostar i bensin och försäkring, utan även i värdeminskning. För en småbil kan kostnaden för en bil vara runt 5000 kr, vilket är pengar som man istället skulle kunna investera i bättre saker.
• Om du har flera smålån, kolla om du kan slå ihop dessa i ett enda lån med bättre ränta.
• Kolla igenom dina försäkringar. Jämför försäkringar och el-avtal en gång per år och läs igenom nya villkor. Är den fortfarande så prisvärd som när du tecknade den? Det gäller dock att vara lite försiktig med försäkringar dock. Det är viktigt att verkligen läsa villkoren och se till så man inte är underförsäkrad.
• Kolla in om det finns några erbjudanden innan du köper något. Tex kan du hitta många rabatter som olika butiker har på Rabattkoda.se.
• Storhandla när du handlar mat och tänk igenom dina köp. Behöver du verkligen detta? Hur länge håller produkten? Är det troligt att du använder den innan förbruksdatumet? Och kanske viktigast: Var inte hungrig när du handlar mat! :)
• Jämför priser mellan olika butiker. Det kanske är svårt när det gäller kläder eftersom det kanske inte finns en exakt likadan på någon annan butik. Men när det gäller mat, tekniska prylar ect.
• Ska du ta bolån? Pruta!
• Låt 10% av din inkomst varje månad gå till någon form av sparande. Det kanske låter mycket, men tänk på att man vänjer sig med de pengarna man har att leva på. Låter man sig själv leva på hela sin lön varje månad, kommer man se till att man spenderar hela lönen också. Man anpassar sig till den inkomst man har. Ju tidigare du lär dig att leva på pengarna som blir kvar efter att du lagt 10% åt besparingar, desto mindre kommer du behöva dessa pengar till förfogande varje månad.
• En tumregel är att ha en buffert och buffertsparandet bör inte ingå i dessa 10% av sin inkomst du sätter av till sparande. Bor du ensam bör du ha minst två månadslöner, före skatt, som buffert. Är du sambo bör ni ha minst en månadslön, före skatt, var.
• Ta dig tid att kolla upp var du har för ränta på ditt sparkonto. Sitter du med endast 0,45% ränta, så kolla upp vad du har för låneränta på dina lån. Du kanske betalar betydligt mer i ränta för dina lån än vad du får från räntan på dina sparpengar. Då är det kanske dags att kolla om någon annan bank kan ge dig en bättre ränta, eller investera i fonder eller aktier.
• Vi lever i ett konsumtions-samhälle och all information som når oss påverkar oss. Viktigt är att skilja mellan vad man vill ha och vad man behöver. Ibland kan vi inbilla oss att något vi vill ha är något vi behöver men vid närmre eftertanke så behöver vi kanske inte den. Istället för att impulsköpa något, låt det gå lite tid så du hinner tänka efter. En månad är ett bra perspektiv, och har man fortfarande behov av produkten i slutet av månaden så kan man se över sin budget för att se om det finns pengar över till den. Tänk även på att man uppskattar saker man unnar sig själv mer om man fått kämpa lite för att få den.

Hoppas mina råd har hjälpt er! Lycka till!

Någon typ av ekonomisk plan

Idag har jag tagit fram någon typ av ekonomisk plan för framtiden. Jag har beslutat mig för att 10% av min lön, före skatt, ska gå till sparande. Till sparande menar jag sparkonto och investera i aktier. Jag kommer försöka hålla mig till 50% av de pengarna ska gå till sparkonto och 50% till aktier. Eftersom det inte är lönt att sätta in mindre än 5000 kr på aktier åt gången blir det väl någon form av varannan-månad-princip.

Pensionssparande kommer jag inte påbörja förrän jag fyllt 40 år. De pengar jag lyckas få ihop fram till 40 år får gå till att spara och investera för att försöka bygga upp någon form av ekonomisk grund. Vi får se vad jag väljer för typ av pensionssparande när jag fyller 40 år helt enkelt. Alla beslut ska ju inte tas på en dag :) Jag måste också försöka reda ut vart alla mina pensionspengar sitter. Jag har bytt arbetsgivare några gånger och har bannemej ingen koll på vart de pengarna är.

Buffert-sparande räknas inte in i de där 10% av lönen, utan de får jag ta utöver min lön. Samma sak med semesterpengar osv. Oavsett ska alltid 10% tas av min lön för att spara och investera.

Härlig fredag!

Efter ett sökt jobb, en budget förberedd, en A4 skriven om atmosfärsmodeller för stjärnor och en kattlåda rensad så har äntligen mina böcker anlänt. Nu kommer det bli mycket läsande av i helgen och det känns jätteroligt! Det bästa som finns är ju att krypa ner i sängen på kvällen och läsa lite innan man somnar. Då brukar katterna komma och lägga sig intill en också, så man får det riktigt gött.

Den här helgen kommer min inneboende flytta ut också. Det känns bra att få vara lite själv igen. Det blir lite billigare att bo två i lägenheten, men det är ganska mycket jobb i det hela också. Känns som december kommer bli en bra månad!

Så vad hände egentligen med Active Biotech idag? Jo, nu står den i 67,75 kr. Det innebär alltså ett ras. Hoppsan! Jag trodde verkligen på den minsann. Jo men så är ju aktier och det går inte alltid bra på kort sikt :)

Min nya bugdetkalkyl är förberedd

Idag har jag förberett min Excel-budget för kommande månad. På måndag ploppar sista lönen in och jag har nu lagt in alla mina räkningar i budgeten. Nu vet jag exakt vad jag har kvar att leva på för resten av månaden och jag kan se exakt vad kostnaden är för allting: försäkringar, mina katter, mat etc. Att jag inte gjort det här tidigare!! 

Jag var inne och kollade aktien jag nämnde igårkväll: Active Biotech. Då låg den på 68,00 kr och nu ligger den på 68,20. Jag antar att de inte haft sitt godkännande av läkemedlet Laquinimod utannonserat än, men det verkar som att det finns någon typ av förväntning där. Vi får se vad som händer under dagen...