Jag läste, här om dagen, i tidningen att allt färre föräldrar ger sina barn vecko- eller månadspeng. Istället skjuter många föräldrar till pengar när det behövs. Det här är lite oroande, tycker jag. Att barn får vecko- eller månadspeng är ett bra sätt att lära sina barn att handskas med pengar. Om man inte lär upp barnen att handskas med pengar är risken större att de träder in i vuxenlivet med väldigt lite kunskaper kring ekonomi.
Alla föräldrar försöker, såklart, ge sina barn det allra bästa. I många fall är "det allra bästa" egentligen ett av de sämre alternativen i slutänden. Alltför många föräldrar skämmer bort sina barn, och ger dem det mesta de vill ha. Det här gör ju barnen, såklart, tillfälligt glada men i ett långsiktigt perspektiv lär dem sig ingenting alls. Istället har de ingen koll på vad saker och ting kostar, och får ett intryck av att pengar växer på träden. När de sedan träder in i vuxenlivet, börjar jobba och inser att de kanske måste jobba en hel timme för att få kanske runt 80 kr före skatt, så finns det risk för en uppgivenhet och kanske till och med depression. De föreställer sig att de ska kunna köpa precis vad de vill med pengarna, men inser att en stor del av pengarna går till hyra och mat.
Jag tror inte de allra flesta föräldrarna tänker på att om ett barn anpassar sig till att få det mesta de vill ha, så blir det svårt att anpassa sig till ett liv där man inte får allt. Har man dessutom inte lärt barnen nackdelen med lån, så kan de lätt fastna i snabba sms-lån med hög effektiv ränta.
Ok, det är ju inte säkert att just ditt barn, som du skämmer bort, hamnar här men är det värt risken? Istället för att ge barnen det de vill ha direkt, låt dem istället spara ihop sin vecko- eller månadspeng så de får känslan av, både hur mycket pengar saker kostar men också den där förväntan när man äntligen har sparat ihop till det man vill ha. Det är dessutom bra om du leker affär med ditt barn, så de förstår sig på hur själva köpe-processen går till.
När barnen är små, dvs under tonåren, så räcker det att ge en veckopeng. Då får de köpa sitt eget godis och få en förståelse för vad godis och mindre leksaker kostar. Uppmuntra ditt barn att spara pengarna, och skjut kanske till en bonus när de har uppnått sparandet. På det sättet visar du dina barn att det lönar sig att spara.
När barnen är lite äldre, dvs i tonåren, kan du övergå till månadspeng. Det är viktigt att du släpper på tyglarna lite här, och låter barnet själv få göra sina inköp. Dock är det bra om du har lite koll på vad de lägger pengarna på. Nu är det dags för dig att börja visa hur man kan hålla nere på kostnader. Visa hur man kan jämföra kostnader i exempelvis matbutiken och vad man ska tänka på. Berätta gärna att man ibland måste dra ner på sina utgifter och se över sin ekonomi. Allt sådan där, som involverar ekonomi, som vi tycker är självklara är inte alltid självklara hos ett barn. Därför är det viktigt att man berättar hur man tänker, så barnet lär sig olika knep hur man bör tänka kring pengar och utgifter.
När det kommer till sparande till ens barn anser jag att det egentligen inte är lika viktigt som att lära sitt barn om konsumtion och ekonomi. Den bästa gåvan du kan ge är faktiskt att lära upp dem grunderna. Det är inte alltid jätteviktigt att man sätter av stora summor till barnens sparkonto varje månad. Det är klart att ett stort sparkonto är en bonus, men har man dåligt med pengar är det bättre att lägga energin på att lära upp sitt barn. Man kan sätta upp regler kring pengar som barnen får på julafton exempelvis. Låt säga att 80% av gåvorna, i form av pengar, ska sättas in i sparform medan 20% får barnet själv hantera. Det ger tydliga signaler till barnet hur viktigt sparande är.
Visar inlägg med etikett sms-lån. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sms-lån. Visa alla inlägg
fredag 17 januari 2014
onsdag 1 januari 2014
Tio tips inför 2014
Låt 2014 bli året då du spenderar lite tid med din ekonomi och bli en garanterat vinnare i slutänden. Här kommer tio tips för dig att få bättre koll på dina pengar samt få dem att räcka längre.
1. Gör en budget
En budget speglar din ekonomi och är ett bra verktyg för att få förståelse om vad som kostar och om det finns något som du spenderar onödigt mycket pengar på.
2. För kassabok
Kassaboken är ett perfekt sätt för dig att kunna ha koll på vad du köper och kunna föra in detta i din budget. Du skriver upp alla dina köp i kassaboken och vid ett senare tillfälle för du in dina utgifter i din budget för att se vart pengarna tar vägen.
3. Planera dina matinköp
Genom att göra en matsedel veckovis och därmed skriva upp en inköpslista för veckan kan du spara in pengar. På detta sättet är det mindre risk att du impulsköper mat samt mindre risk att du missar att köpa något viktigt och därmed måste handla på ett dyrare ställe. Passa istället på att skriva ner en inköpslista, gärna under en längre tid så du inte missar något viktigt, och handla allting på ett billigt ställe. Missar du att köpa viktiga produkter ökar risken att du springer till närmsta bensinstation eller en dyrare lokal matvarubutik.
4. Gör egna matlådor
Det är oerhört dyrt att äta ute och om du istället gör dina egna matlådor så kan du spara in mycket pengar! Enligt konsumentverket är matkostnaden för 20 uteluncher à 80 kronor 3 410 kr medan matkostnaden för matlådor är 2 240 kr. Du kan alltså spara 1200 kr per månad på att ta med matlådor istället! Även om det kanske inte låter så mycket så blir det mycket pengar på ett år. Räknar man med 12 månader så sparar du 14 400 kr!
5. Se över avtalen för tv, internet, telefon och el m.m
Detta är kanske inte det roligaste som finns att göra på sin fritid, men det finns verkligen pengar att spara på detta sätt. Du kanske inte behöver alla tv-kanaler du har, eller så kanske det finns något billigare alternativ till mobiltelefonen. När det gäller mobiltelefonen kan det vara bra att kolla upp hur mycket du ringer för i snitt, och på detta sätt kunna hitta ett alternativ som passar dig. Det är ju ingen idé att ha ett dyrare avtal där du får ringa hur mycket som helst när du kanske bara ringer 1 timme i månaden. Elen är också viktigt att kolla upp. Hamnar man på ett tillsvidare-avtal på sitt elbolag kan man få betala hela 30% mer för sin el jämfört med om du binder el-avtalet.
6. Cykla istället för att ta bilen
Att ha bil kostar väldigt mycket pengar. Det kostar med försäkringar, bensin, reparationer, besiktning, men också värdeminskning. Ha endast bil om du absolut måste ha en bil. Är fallet så att du kanske bara använder bilen ibland per månad kanske det faktiskt skulle bli billigare för dig att ta en taxi de gångerna du måste använda bil. Försök uppskatta hur ofta du faktiskt måste ha bil, inte bekvämligheten. Räkna ut ett snitt för vad det kostar dig och bedöm om det låter rimligt. Kanske skulle det bli billigare att cykla istället, eller köpa månadskort på buss eller tåg.
7. Spara energi
Försök att komma ihåg att släcka lamporna efter dig då du lämnar rummet. Försök undvika att lämna apparater på stand-by och dra ut kontakter på apparater du sällan använder. Använd diskmaskin och tvättmaskin endast när den är full.
8. Se över dina försäkringar
Kolla upp dina försäkringars kostnader och jämför med andra bolag. Kolla upp om du råkar vara dubbelförsäkrad eller om du har onödiga försäkringar. Här vill jag dock påpeka att det är viktigt att du kollar upp försäkringarna ordentligt innan du säger upp dem. Du ska inte spara så mycket att du är underförsäkrad.
9. Se över dina lån
Om du har många dyra lån så kan det vara bra att kolla upp om det finns olika lösningar på detta. Kanske kan du baka in det i bolånet och därmed få en lägre ränta? Sitter du med sms-lån, prioritera att betala tillbaka dem varje månad eller fråga vänner och bekanta om de kan låna ut pengar till dig istället.
10. Inför köpstopp
Det kan vara nyttigt att leva med köpstopp under en månad, då du endast köper det allra viktigaste. Detta kan vara ett bra sätt att få en smak på vad du skulle kunna spara om du bara skärper dig lite med inköpen. Det kan bli en stor motivations-boost för att få en bättre koll på sin ekonomi. I slutänden kommer du troligtvis att tacka dig själv.
1. Gör en budget
En budget speglar din ekonomi och är ett bra verktyg för att få förståelse om vad som kostar och om det finns något som du spenderar onödigt mycket pengar på.
2. För kassabok
Kassaboken är ett perfekt sätt för dig att kunna ha koll på vad du köper och kunna föra in detta i din budget. Du skriver upp alla dina köp i kassaboken och vid ett senare tillfälle för du in dina utgifter i din budget för att se vart pengarna tar vägen.
3. Planera dina matinköp
Genom att göra en matsedel veckovis och därmed skriva upp en inköpslista för veckan kan du spara in pengar. På detta sättet är det mindre risk att du impulsköper mat samt mindre risk att du missar att köpa något viktigt och därmed måste handla på ett dyrare ställe. Passa istället på att skriva ner en inköpslista, gärna under en längre tid så du inte missar något viktigt, och handla allting på ett billigt ställe. Missar du att köpa viktiga produkter ökar risken att du springer till närmsta bensinstation eller en dyrare lokal matvarubutik.
4. Gör egna matlådor
Det är oerhört dyrt att äta ute och om du istället gör dina egna matlådor så kan du spara in mycket pengar! Enligt konsumentverket är matkostnaden för 20 uteluncher à 80 kronor 3 410 kr medan matkostnaden för matlådor är 2 240 kr. Du kan alltså spara 1200 kr per månad på att ta med matlådor istället! Även om det kanske inte låter så mycket så blir det mycket pengar på ett år. Räknar man med 12 månader så sparar du 14 400 kr!
5. Se över avtalen för tv, internet, telefon och el m.m
Detta är kanske inte det roligaste som finns att göra på sin fritid, men det finns verkligen pengar att spara på detta sätt. Du kanske inte behöver alla tv-kanaler du har, eller så kanske det finns något billigare alternativ till mobiltelefonen. När det gäller mobiltelefonen kan det vara bra att kolla upp hur mycket du ringer för i snitt, och på detta sätt kunna hitta ett alternativ som passar dig. Det är ju ingen idé att ha ett dyrare avtal där du får ringa hur mycket som helst när du kanske bara ringer 1 timme i månaden. Elen är också viktigt att kolla upp. Hamnar man på ett tillsvidare-avtal på sitt elbolag kan man få betala hela 30% mer för sin el jämfört med om du binder el-avtalet.
6. Cykla istället för att ta bilen
Att ha bil kostar väldigt mycket pengar. Det kostar med försäkringar, bensin, reparationer, besiktning, men också värdeminskning. Ha endast bil om du absolut måste ha en bil. Är fallet så att du kanske bara använder bilen ibland per månad kanske det faktiskt skulle bli billigare för dig att ta en taxi de gångerna du måste använda bil. Försök uppskatta hur ofta du faktiskt måste ha bil, inte bekvämligheten. Räkna ut ett snitt för vad det kostar dig och bedöm om det låter rimligt. Kanske skulle det bli billigare att cykla istället, eller köpa månadskort på buss eller tåg.
7. Spara energi
Försök att komma ihåg att släcka lamporna efter dig då du lämnar rummet. Försök undvika att lämna apparater på stand-by och dra ut kontakter på apparater du sällan använder. Använd diskmaskin och tvättmaskin endast när den är full.
8. Se över dina försäkringar
Kolla upp dina försäkringars kostnader och jämför med andra bolag. Kolla upp om du råkar vara dubbelförsäkrad eller om du har onödiga försäkringar. Här vill jag dock påpeka att det är viktigt att du kollar upp försäkringarna ordentligt innan du säger upp dem. Du ska inte spara så mycket att du är underförsäkrad.
9. Se över dina lån
Om du har många dyra lån så kan det vara bra att kolla upp om det finns olika lösningar på detta. Kanske kan du baka in det i bolånet och därmed få en lägre ränta? Sitter du med sms-lån, prioritera att betala tillbaka dem varje månad eller fråga vänner och bekanta om de kan låna ut pengar till dig istället.
10. Inför köpstopp
Det kan vara nyttigt att leva med köpstopp under en månad, då du endast köper det allra viktigaste. Detta kan vara ett bra sätt att få en smak på vad du skulle kunna spara om du bara skärper dig lite med inköpen. Det kan bli en stor motivations-boost för att få en bättre koll på sin ekonomi. I slutänden kommer du troligtvis att tacka dig själv.
söndag 29 december 2013
När du går till banken för att ta ett bolån...
När du går till banken för att ta ett bolån brukar banken normalt göra en så kallad bolånekalkyl i samarbete med dig. En bolånekalkyl kan spegla din och din eventuella familjs ekonomiska situation och inkluderar hushållets inkomster, utgifter i form av driftkostnader, försäkringar, uppvärmning, studielån och andra lån. Även andra utgifter bör finnas med tex förbrukningsartiklar, kläder, bredband, telefoni, transporter, inredning och allt annat man kan tänka sig.
Anledningen till att banken och du gör detta är för att få en överblick över din ekonomi för att se om du har möjlighet att kunna betala ränta samt amorteringar på lånet du ansöker om. Det är viktigt att du alltid räknar med en högre ränta än idag så du vet att du kan klara dig även om räntan skulle stiga. Bankerna gör detta för att försäkra sig om att du och ditt hushåll kan klara av en ökning av dina räntekostnader och därmed försäkra sig om att de får sina pengar från dig. Det är därför bra om du räknar med en stor marginal och inte belåna dig till max eftersom ingen vet vad som händer i framtiden. Du kan ju tex blir av med jobbet, även om det känns osannolikt, eller räntorna kan slå rekord.
När du gör din bolånekalkyl så räkna in att du max får låna 85% av bostadens värde. Det finns vissa banker som har en "snällare" marginal, men 85% brukar man rekommendera idag. Resten av beloppet måste du lägga in kontant eller belåna med högre ränta. Vissa banker har dessutom krav på att du måste amortera om du lånar över 70-75 % av bostadens värde. Det innebär att du måste räkna in, i din kalkyl, att en viss summa går åt till att amortera på bolånet. Att låna för kontantinsatsen är ofta väldigt dumt, eftersom räntan är hög och skulle bostadspriset sjunka och du måste sälja skulle du både gå back samt sitta med lån med en hög ränta.
En bolånekalkyl innehåller ofta poster så som räntekostnad och amortering, eventuell årsavgift, boendekostnader (tex el, värme, vatten), barnomsorg och underhåll för den som har barn, studielån för den som har studerat och bilkostnader för den som har bil.
Låt oss säga att du lånar 700 000 kr hos banken med 3.2% låneränta. Vi antar att du amorterar 3000 kr per månad och har en avgift på 200 kr per månad för själva lånet. Då kommer du behöva betala lite över 5000 kr per månad. Denna del är alltså bara för lånet. Utöver detta kommer du få behöva betala försäkringar, mat, telefoni, el, eventuellt värme, sophämtning, vatten osv. Dock bör man notera här att detta exempel inte inkluderar någon tidsram man amorterar för. Många banker sätter en tid för amortering på mellan 20-30 år och då blir summan ofta lägre.
Jag tycker att man minst ska försöka amortera sisådär 3-4 procent av lånebeloppet man tagit per år. Det innebär att om du lånat 700 000 kr så amorterar du sisådär 21 000 - 28 000 kr per år, dvs 1750 - 2334 kr per månad i bara amortering. Räntan tillkommer såklart. Ju mer man amorterar, desto bättre för din privatekonomi i det långa loppet.
Anledningen till att banken och du gör detta är för att få en överblick över din ekonomi för att se om du har möjlighet att kunna betala ränta samt amorteringar på lånet du ansöker om. Det är viktigt att du alltid räknar med en högre ränta än idag så du vet att du kan klara dig även om räntan skulle stiga. Bankerna gör detta för att försäkra sig om att du och ditt hushåll kan klara av en ökning av dina räntekostnader och därmed försäkra sig om att de får sina pengar från dig. Det är därför bra om du räknar med en stor marginal och inte belåna dig till max eftersom ingen vet vad som händer i framtiden. Du kan ju tex blir av med jobbet, även om det känns osannolikt, eller räntorna kan slå rekord.
När du gör din bolånekalkyl så räkna in att du max får låna 85% av bostadens värde. Det finns vissa banker som har en "snällare" marginal, men 85% brukar man rekommendera idag. Resten av beloppet måste du lägga in kontant eller belåna med högre ränta. Vissa banker har dessutom krav på att du måste amortera om du lånar över 70-75 % av bostadens värde. Det innebär att du måste räkna in, i din kalkyl, att en viss summa går åt till att amortera på bolånet. Att låna för kontantinsatsen är ofta väldigt dumt, eftersom räntan är hög och skulle bostadspriset sjunka och du måste sälja skulle du både gå back samt sitta med lån med en hög ränta.
En bolånekalkyl innehåller ofta poster så som räntekostnad och amortering, eventuell årsavgift, boendekostnader (tex el, värme, vatten), barnomsorg och underhåll för den som har barn, studielån för den som har studerat och bilkostnader för den som har bil.
Låt oss säga att du lånar 700 000 kr hos banken med 3.2% låneränta. Vi antar att du amorterar 3000 kr per månad och har en avgift på 200 kr per månad för själva lånet. Då kommer du behöva betala lite över 5000 kr per månad. Denna del är alltså bara för lånet. Utöver detta kommer du få behöva betala försäkringar, mat, telefoni, el, eventuellt värme, sophämtning, vatten osv. Dock bör man notera här att detta exempel inte inkluderar någon tidsram man amorterar för. Många banker sätter en tid för amortering på mellan 20-30 år och då blir summan ofta lägre.
Jag tycker att man minst ska försöka amortera sisådär 3-4 procent av lånebeloppet man tagit per år. Det innebär att om du lånat 700 000 kr så amorterar du sisådär 21 000 - 28 000 kr per år, dvs 1750 - 2334 kr per månad i bara amortering. Räntan tillkommer såklart. Ju mer man amorterar, desto bättre för din privatekonomi i det långa loppet.
onsdag 25 december 2013
Lockar SMS-lån kanske?
Är du en av dem som funderar på att skaffa en SMS-lån? Mitt råd är: Gör inte det!
Snabba sms-lån är ett av de dyraste sätten att skaffa pengar på! Sms-lån har normalt en mycket kort återbetalningstid och den effektiva räntan kan vara flera tusen procent! På vanliga banklån är den effektiva räntan ofta runt 10 procent som jämförelse...
Innan du tar ett sms-lån bör du fråga dig själv några saker:
Snabba sms-lån är ett av de dyraste sätten att skaffa pengar på! Sms-lån har normalt en mycket kort återbetalningstid och den effektiva räntan kan vara flera tusen procent! På vanliga banklån är den effektiva räntan ofta runt 10 procent som jämförelse...
Innan du tar ett sms-lån bör du fråga dig själv några saker:
- Om du lånar exempelvis 2000 kr i en månad på sms-lån kan det kosta sisådär 500 kr bara att ta lånet. Du bör därför fråga dig själv om du kommer kunna betala tillbaka 2500 kr i slutet av månaden.
- Behöver jag verkligen pengarna nu eller kan det vänta?
- Finns det någon vän eller bekant du kan låna av istället?
Det är viktigt dock att du skriver ordentliga papper om du lånar av en vän. Pengar är vänners värsta vän och det är lätt att ni missförstår varandra. Detta kan leda till stora gräl och bråk och att vänskapen avbryts. Tydliga och bra kontrakt kan förhindra missförstånd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)