Min ekonomiska plan för den kommande tiden.

Svenskarna lånar som aldrig förr och denna gång är jag en av dem. Ok, inte riktigt än eftersom lånet träder i kraft när jag flyttar in i min lägenhet i september men allt är godkänt och klart. Jag känner mig rädd för att all belåning som vi privatpersoner gör kommer gå oss om bakfoten, så jag har lagt upp en ekonomisk plan för min framtid. Det borde varje svensk göra, oavsett lån eller inte.

Lägenheten jag köpt behöver renoveras så jag kommer spendera åren 2014-2015 på att renovera upp lägenheten. Det är svårt att avgöra vad som händer med bostadspriserna, men jag köpte en lägenhet billigare just för att den inte är i toppskick. Förhoppningsvis så ger "mina" renoveringar att värdet på lägenheten ökar och jag går i absolut värsta fall plus minus noll. Mäklarna ser dock positivt på prisutvecklingen, enligt media, några år framöver så förhoppningsvis så är läget under kontroll.

Under denna renoveringsperiod (2014-2015) kommer jag främst att kämpa med att hålla min buffert uppe. Det kommer ju pendla upp och ned kraftigt allt eftersom jag slänger ut pengar på renovering. Jag själv är singel och har varken kunskapen eller tiden att renovera. Jag tänker därför köpa in arbetskraften och dra av den på ROT-avdragen. Eftersom den verkar gälla per kalenderår så ska jag påbörja jobbet 2014 för att utnyttja ROT-avdraget för detta år och sedan fortsätta använda avdragen för 2015.

Vad det gäller amorteringen kräver banken att jag amorterar ca 300 kr per månad. Jag själv angav att jag tänker amortera 600 kr per månad. Det är en riktigt liten summa egentligen, men under tiden som jag renoverar så kan jag hålla amorteringen låg. När jag sen känner att det inte går åt så mycket pengar på renovering längre så är min plan att först spara upp 60 000 kr i buffert. Jag kommer hålla ca 10 000 kr på min storbank med usel ränta på 0,49% och resten på en bank med en betydligt högre ränta på 2,15%. Anledningen till att jag inte lägger alla mina pengar på den banken med högre ränta beror på att det tar 1-2 bankdagar att föra över pengarna mellan bankerna. Det innebär att om jag i kris behöver pengar måste jag vänta dessa dagar tills jag ser mina pengar. Genom att hålla 10 000 kr på min storbank som är kopplad till mitt kreditkort så kan jag i alla fall föra över dessa pengar direkt i akuta fall.

Jag har valt att hålla mitt bolån på 3 månaders bindningstid, vilket ger lägre ränta just nu men kan variera kraftigt beroende på reporäntan. Tanken är att min buffert också ska kunna täcka upp eventuella ökningar i ränta som sker om det skulle vara så att jag inte kan ta den kostnaden varje månad. Nu när jag är heltidsanställd kan jag utan problem betala en hög ränta, men man vet ju aldrig vad som händer i framtiden. Man kan bli arbetslös, sjuk, få barn och gå ner i tid eller liknande. Självklart kan det ju även bli åt andra hållet, dvs man får en panglön men det är ju knappast ett "hot" mot ens ekonomi...

När jag väl fått upp 60 000 kr i buffert är det dags ta ett beslut och det kan jag inte helt avgöra idag. Det beror lite på hur ekonomin ser ut just då. Tanken är att jag kan avvara runt 8000 kr i månaden oavsett, men vart de pengarna hamnar är jag osäker på idag. Om jag känner att aktiemarknaden ser lockande ut så kommer jag nog sätta in hälften som aktier och resten amorterar jag lånet. Känner jag att det inte finns något inom aktiemarknaden så blir det 100% amortering. Jag vill gärna få ner mitt bolån så gott jag kan, men ändå kunna investera i aktier, fonder och pensionsspara. Exakt hur jag fördelar pengarna är jag inte säker på just nu, men det känns som i mitt fall är dessa alternativ aktuella. Mitt CSN-lån kommer jag inte amortera mer än vad jag gör idag. Jag anser att mitt bolån slukar mer pengar i månaden eftersom jag både har lånat mer pengar där samt har en högre ränta. Det gäller att försöka få ner räntekostnaderna så mycket som möjligt, för min del, och då är det bolånet som måste betalas av först.

Fullt ös medvetslös

Jag har inte skrivit här på jättelänge för att det varit så intensivt i mitt liv just nu. Jag har helt enkelt inte hunnit med eller så har jag varit så trött.

Jag har, som jag nämnt innan, flyttat till en annan stad i Sverige pga jobb. Jag har börjat på jobbet och trivs bra. Lägenheten jag hyr är en bostadsrätt som jag hyr i andra hand. Tanken var att jag skulle kunna bo där i 1 år, men planerna ändrades och det blev endast 6 månader. Därför har jag varit på visningar efter visningar på bostadsrätter att köpa och tillslut hittade jag en lägenhet som jag också nu skrivit på avtal på. I september bär flyttlasset iväg, igen... Men nu blir det i alla fall till en bostad där jag kan stanna så länge jag vill.

Utöver flytt så måste jag nu börja köpa in det viktigaste till min nya lägenhet. Det är ju passande eftersom det är mycket sommarreor just nu. Jag har köpt ett soffbord, men har ingen soffa än. Hittade en bra TV på Elgigantens rea, men insåg att Siba hade en ännu större TV (samma modell men större) för ett billigare pris än Elgiganten. Avbeställde från Elgiganten för att istället köpa den större på Siba. Ni förstår kanske att jag inte haft så mycket tid att skriva här :D Bostad, avtal, lån, möbler, nytt jobb... Ja allt på en gång. Mitt i allt det här läser jag även en bok om Candlesticks och aktier.

Jag ska försöka skriva mer här i framtiden. Det finns ju massor med ekonomi i det som komma skall i mitt liv. Massor att lära mig och massor som jag kan lära andra :)

Ligg steget före din kreditupplysning

Är det dags att ansöka om ett bolån? Eller har du precis fått tag på ett förstahandskontrakt på en lägenhet? Ligg steget före i din kreditupplysning och minimera risken att få ett nej. Läs mer på min hemsida EkonomiPrat.se: Ligg steget före din kreditupplysning

Usel bostadstillgänglighet i storstäderna i Sverige - Hallå politiker?!

Bostadstillgängligheten är verkligen riktigt usel i de större städerna i Sverige idag, anser jag! Själv har jag en utbildning som matchar civilingenjör, vilket det är brist på, och har inga betalningsanmärkningar eller liknande. Trots detta så är det så svårt att få tag på boende i den nya orten att man blir rädd för att man måste tacka nej till tjänsten pga den dåliga bostadstillgängligheten. Till och med lägenheterna som har skyhöga hyror är svåra att få tag på! 

Såhär kan vi ju inte ha det i Sverige! Vi har ett stort land och arbetskraften behöver flytta runt i landet för att hålla en jämn nivå. Det är ju säkert lättare att få bostad ute i de mindre orterna i Sverige, men där finns ju inte många industrier som kan dra i arbetskraften. Det blir ju att de större städerna har flest antal jobb, och mest behov av arbetare, men riskerar att förlora personerna de vill anställa pga den dåliga bostadstillgängligheten. 

Det som jag tycker är riktigt dåligt i det hela är också att man har utbildat sig i många år och ändå inte garanterat får ett jobb. För några tiotal år sedan hade en utbildad person, i de allra flesta fallen iaf, garanterat jobb efter sin utbildning. Så är det inte idag. Trots en lång utbildning är man inte längre garanterad ett jobb. Man har tagit studielån och verkligen investerat i sin framtid och redan där tycker jag något är fel om man ändå står utan jobb. Adderat på detta ska man nu också lägga på den dåliga bostadstillgängligheten, som i värsta fall kan leda till att man måste tacka nej till jobb. Det här kan ju bromsa upp Sveriges utveckling och kompetensen rör sig inte runt i landet. Folk börjar bli så rädda för att flytta på sig och stannar hellre på sin plats för att slippa höga hyror och bostadsstrul. 

Nä, jag tycker det behövs göras något åt det här. Det är inte bara studenter som har svårt att hitta boende idag (vilket har uppmärksammats i media) utan nu även högutbildad arbetskraft. Jag tycker detta är en politisk fråga som verkligen måste uppmärksammas!  

Bostadsförsäljningen sjunker i Norge. Effekter på bostadsmarknaden i Sverige?

Enligt ett pressmeddelande från Boligprodusentenes Forening i Norge, föll bostadsförsäljningen i Norge med 33,7 procent under fjärde kvartalet 2013, jämfört med fjärde kvartalet för 2012. Produktionsstarter av nya bostäder föll med 17,5 procent. Totalt minskade bostadsförsäljningen i Norge med 12 procent under 2013 och produktionsstarterna sjönk med 6 procent.

Det pratas mycket om ifall Norge har en bostadsbubbla eller inte. Vissa experter anser att de har det, medan andra anser att det håller ännu längre. Jag själv, som verkligen inte är någon expert på området, tycker ändå att det känns som att de norska myndigheterna är oroliga. De vill nämligen sänka kravet på kontantinsatsen vid bostadsköp till 10 procent. Det innebär ju att de "uppmuntrar" folk att ta ett större lån istället. Detta känns, enligt mig, som att de norska myndigheterna känner en viss oro för att bostadsförsäljningen ska sjunka ännu mer och dess implikationer. 

Hur påverkar det här Sveriges bomarknad då? Det är ju svårt att säga, men det finns en viss anledning till en liten oro. I alla fall om man bor nära gränsen till Norge och nära en norsk stad. Bohuslän, Värmland, Dalsland kan nog bli påverkade. Sprider sig oron till Göteborg, som är en så pass stor stad, finns det risk att det med tiden även sprider sig till andra storstäder i Sverige. 

Just nu, skulle nog jag säga att de unga bör avvakta med bostadslån fram tills riksdagsvalet 2014. Det finns inget konkret som visar på att man ska avvakta, men riksdagsval kan skaka om marknaden lite.

Bostadsbristen - ämnet politikerna tar i med tång

Det är alltför krångliga regelverk när det kommer till att bygga bostäder. Det är det troliga skälet till att det byggs alltför lite i områden i landet där jobben finns. Utbudsbristen på bostäder pressar upp priserna på bostadsrätter och på platser där de flesta jobben finns måste folk ta större lån för att kunna köpa sig en bostad. Frågan är om politikerna, som verkar undvika denna fråga, känner att de tjänar storkovan på att det är såhär. Vem vill ta ett beslut som privat gör att ens ekonomi blir påverkad negativt?

Enligt Riksbankens prognoser kommer den genomsnittliga skulden för ett svenskt hushåll att stiga från 170% av den disponibla inkomsten till till 178% i slutet av 2016. Inte så mycket kanske ni tycker, men det är ändå en ganska stor siffra. I Norge är siffran idag ännu högre dock. Att svenskarna skuldsätter sig mer än någonsin har varit en av anledningarna till att Riskbanken inte ville sänka styrräntan. Men nu är det gjort! Bra, säger många. Mindre bra, säger andra.

Frågan är vart det här kommer sluta. Någonstans kommer det att ta stopp, och vad händer med ensamstående föräldrar med barn? Att investera i en bostad är ju ändå ett sätt att investera för framtiden, och sina barns framtid. Men krävs det högre lån, som en ensamstående inte kan ta själv, så kommer dessa att behöva hyreslägenheter. Det kan ju leda till att de "fattiga" som inte tjänar så bra pengar, inte kan ha en chans till ett bra liv med investeringar. Den dagen barnen ska ärva pengar, då finns det inga pengar investerade i någon bostad...

Tio tips inför 2014

Låt 2014 bli året då du spenderar lite tid med din ekonomi och bli en garanterat vinnare i slutänden. Här kommer tio tips för dig att få bättre koll på dina pengar samt få dem att räcka längre.

1. Gör en budget
En budget speglar din ekonomi och är ett bra verktyg för att få förståelse om vad som kostar och om det finns något som du spenderar onödigt mycket pengar på.

2. För kassabok
Kassaboken är ett perfekt sätt för dig att kunna ha koll på vad du köper och kunna föra in detta i din budget. Du skriver upp alla dina köp i kassaboken och vid ett senare tillfälle för du in dina utgifter i din budget för att se vart pengarna tar vägen.

3. Planera dina matinköp
Genom att göra en matsedel veckovis och därmed skriva upp en inköpslista för veckan kan du spara in pengar. På detta sättet är det mindre risk att du impulsköper mat samt mindre risk att du missar att köpa något viktigt och därmed måste handla på ett dyrare ställe. Passa istället på att skriva ner en inköpslista, gärna under en längre tid så du inte missar något viktigt, och handla allting på ett billigt ställe. Missar du att köpa viktiga produkter ökar risken att du springer till närmsta bensinstation eller en dyrare lokal matvarubutik.

4. Gör egna matlådor
Det är oerhört dyrt att äta ute och om du istället gör dina egna matlådor så kan du spara in mycket pengar! Enligt konsumentverket är matkostnaden för 20 uteluncher à 80 kronor 3 410 kr medan matkostnaden för matlådor är 2 240 kr. Du kan alltså spara 1200 kr per månad på att ta med matlådor istället! Även om det kanske inte låter så mycket så blir det mycket pengar på ett år. Räknar man med 12 månader så sparar du 14 400 kr! 

5. Se över avtalen för tv, internet, telefon och el m.m
Detta är kanske inte det roligaste som finns att göra på sin fritid, men det finns verkligen pengar att spara på detta sätt. Du kanske inte behöver alla tv-kanaler du har, eller så kanske det finns något billigare alternativ till mobiltelefonen. När det gäller mobiltelefonen kan det vara bra att kolla upp hur mycket du ringer för i snitt, och på detta sätt kunna hitta ett alternativ som passar dig. Det är ju ingen idé att ha ett dyrare avtal där du får ringa hur mycket som helst när du kanske bara ringer 1 timme i månaden. Elen är också viktigt att kolla upp. Hamnar man på ett tillsvidare-avtal på sitt elbolag kan man få betala hela 30% mer för sin el jämfört med om du binder el-avtalet.

6. Cykla istället för att ta bilen
Att ha bil kostar väldigt mycket pengar. Det kostar med försäkringar, bensin, reparationer, besiktning, men också värdeminskning. Ha endast bil om du absolut måste ha en bil. Är fallet så att du kanske bara använder bilen ibland per månad kanske det faktiskt skulle bli billigare för dig att ta en taxi de gångerna du måste använda bil. Försök uppskatta hur ofta du faktiskt måste ha bil, inte bekvämligheten. Räkna ut ett snitt för vad det kostar dig och bedöm om det låter rimligt. Kanske skulle det bli billigare att cykla istället, eller köpa månadskort på buss eller tåg.

7. Spara energi
Försök att komma ihåg att släcka lamporna efter dig då du lämnar rummet. Försök undvika att lämna apparater på stand-by och dra ut kontakter på apparater du sällan använder. Använd diskmaskin och tvättmaskin endast när den är full.

8. Se över dina försäkringar
Kolla upp dina försäkringars kostnader och jämför med andra bolag. Kolla upp om du råkar vara dubbelförsäkrad eller om du har onödiga försäkringar. Här vill jag dock påpeka att det är viktigt att du kollar upp försäkringarna ordentligt innan du säger upp dem. Du ska inte spara så mycket att du är underförsäkrad.

9. Se över dina lån
Om du har många dyra lån så kan det vara bra att kolla upp om det finns olika lösningar på detta. Kanske kan du baka in det i bolånet och därmed få en lägre ränta? Sitter du med sms-lån, prioritera att betala tillbaka dem varje månad eller fråga vänner och bekanta om de kan låna ut pengar till dig istället.

10. Inför köpstopp
Det kan vara nyttigt att leva med köpstopp under en månad, då du endast köper det allra viktigaste. Detta kan vara ett bra sätt att få en smak på vad du skulle kunna spara om du bara skärper dig lite med inköpen. Det kan bli en stor motivations-boost för att få en bättre koll på sin ekonomi. I slutänden kommer du troligtvis att tacka dig själv.

Vet du att du kan få kvalificerad personlig vägledning helt gratis?

Det är inte många som vet om att man kan få kvalificerad personlig vägledning inom områdena inom energi, telekom, bank och försäkring helt gratis. Men det kan man! 

Om du går in på Konsumenternas kan de ge dig kostnadsfri vägledning från jurister, ekonomer och försäkringsspecialister. Vid behov kan du kontakta dem via telefon, e-post eller brev. Dit kan man vända sig med klagomål kring finansiell rådgivning, om man inte får full ersättning för obehöriga uttag av sitt bankkonto, frågor kring bolån, hjälp i skadeärenden, råd kring sina försäkringar, förslag på vad som behövs kompletteras i sin försäkring och mycket mer. Exempelvis kan det vara bra att kontakta dem om ditt barn blir nekad försäkring av olika anledningar. De vet hur du kan gå vidare.

På hemsidan kan du läsa om olika elavtal, avtal kring tv, telefoni och internet. Där kan du jämföra olika banker och se vilka avgifter de har, se vilka banker som har högst sparränta, se vad det skulle kosta att lösa ett bolån i förtid. Du kan även jämföra försäkringsbolag, se vilken bilförsäkring som skulle passa dig bäst och granska barnförsäkringar. De har även ett ställe där du kan räkna ut vad du betalar i avgift för förvaltning av din pension.

Kort och gott, det är verkligen en bra sida att besöka lite då och då för att få råd kring olika ekonomiska detaljer. Rekommenderas!

Förhoppningar på 2014

Idag är det den sista dagen på 2013. Jag håller verkligen tummarna för ett bättre 2014!

Just nu har jag många hinder jag måste ta mig över under kort tid. Här är några punkter som jag måste lösa under 2014. Som du kommer märka är det ganska tunga punkter.

1. Skriva klart en uppsats kring mitt projektarbete, ca 50 A4-sidor.
2. Redovisa projektarbete muntligt.
3. Få en bodelning avklarad.
4. Sälja eventuella möbler jag inte kan behålla.
5. Skaffa ett jobb.
6. Skaffa en bostad.
7. Flytta.
8. Föra över alla papper kring flytten.
9. Skriva klart en rapport kring en undersökning.

Jag håller verkligen tummarna för att 2014 är året då dessa saker bara faller på plats. Blir det så, så kommer jag njuta av det flyt jag har!

När du går till banken för att ta ett bolån...

När du går till banken för att ta ett bolån brukar banken normalt göra en så kallad bolånekalkyl i samarbete med dig. En bolånekalkyl kan spegla din och din eventuella familjs ekonomiska situation och inkluderar hushållets inkomster, utgifter i form av driftkostnader, försäkringar, uppvärmning, studielån och andra lån. Även andra utgifter bör finnas med tex förbrukningsartiklar, kläder, bredband, telefoni, transporter, inredning och allt annat man kan tänka sig.

Anledningen till att banken och du gör detta är för att få en överblick över din ekonomi för att se om du har möjlighet att kunna betala ränta samt amorteringar på lånet du ansöker om. Det är viktigt att du alltid räknar med en högre ränta än idag så du vet att du kan klara dig även om räntan skulle stiga. Bankerna gör detta för att försäkra sig om att du och ditt hushåll kan klara av en ökning av dina räntekostnader och därmed försäkra sig om att de får sina pengar från dig. Det är därför bra om du räknar med en stor marginal och inte belåna dig till max eftersom ingen vet vad som händer i framtiden. Du kan ju tex blir av med jobbet, även om det känns osannolikt, eller räntorna kan slå rekord.

När du gör din bolånekalkyl så räkna in att du max får låna 85% av bostadens värde. Det finns vissa banker som har en "snällare" marginal, men 85% brukar man rekommendera idag. Resten av beloppet måste du lägga in kontant eller belåna med högre ränta. Vissa banker har dessutom krav på att du måste amortera om du lånar över 70-75 % av bostadens värde. Det innebär att du måste räkna in, i din kalkyl, att en viss summa går åt till att amortera på bolånet. Att låna för kontantinsatsen är ofta väldigt dumt, eftersom räntan är hög och skulle bostadspriset sjunka och du måste sälja skulle du både gå back samt sitta med lån med en hög ränta.

En bolånekalkyl innehåller ofta poster så som räntekostnad och amortering, eventuell årsavgift, boendekostnader (tex el, värme, vatten), barnomsorg och underhåll för den som har barn, studielån för den som har studerat och bilkostnader för den som har bil.

Låt oss säga att du lånar 700 000 kr hos banken med 3.2% låneränta. Vi antar att du amorterar 3000 kr per månad och har en avgift på 200 kr per månad för själva lånet. Då kommer du behöva betala lite över 5000 kr per månad. Denna del är alltså bara för lånet. Utöver detta kommer du få behöva betala försäkringar, mat, telefoni, el, eventuellt värme, sophämtning, vatten osv. Dock bör man notera här att detta exempel inte inkluderar någon tidsram man amorterar för. Många banker sätter en tid för amortering på mellan 20-30 år och då blir summan ofta lägre.

Jag tycker att man minst ska försöka amortera sisådär 3-4 procent av lånebeloppet man tagit per år. Det innebär att om du lånat 700 000 kr så amorterar du sisådär 21 000 - 28 000 kr per år, dvs 1750 - 2334 kr per månad i bara amortering. Räntan tillkommer såklart. Ju mer man amorterar, desto bättre för din privatekonomi i det långa loppet.

Bra att veta när du ska köpa bostad

Att hyra en lägenhet har både sina fördelar och nackdelar. Som hyresgäst behöver du inte stå för kostnaden, i alla fall inte direkt, ifall någonting går sönder i själva lägenheten. Hyresvärden ansvarar för att den är i gott skick och för reparationer. Nackdelen är att du är begränsad i vad du får göra i lägenheten, och investerar du i lägenheten (tex sätter upp ny tapet) får du ingen ersättning när du flyttar ut. Dessutom så betalar du, normalt, en högre hyra. 

Det kan alltså vara fördelaktigt att köpa sin egna lägenhet istället. Då äger du lägenheten och du får troligtvis ett högre pris när du säljer lägenheten för de investeringar du gjort. Dessutom kan du amortera på lånet och du äger mer och mer av lägenheten. En köpt lägenhet följer bostadsmarknaden, medan en hyrd lägenhet är oberoende av bostadsmarknaden.

När du köper en bostad kan du både tjäna och förlora pengar. Det är en stor ekonomisk investering du gör, troligtvis den största du gör. Eftersom man inte vet hur bostadsmarknaden kommer se ut så tar du en risk när du köper en bostad. Därför är det viktigt att du inte lånar till hela beloppet av lägenheten eftersom ett fall på bostadspriset skulle kunna innebära att du blir skyldig mer pengar än vad lägenheten är värd. Jag skulle säga att du bör ha sparat ihop till denna insats innan du köper bostad istället för att ta ett extra lån med högre ränta för insatsen. Det säger sig själv, om banken inte vill låna dig hela beloppet med tanke på att det finns en viss risk att lägenheten sjunker i värde så bör du verkligen inte ta ett lån med högre ränta på insatsen i lägenheten eftersom du riskerar att sitta med ett lån högre än vad lägenheten är värd och med högre ränta dessutom.

Innan du köper lägenhet är det bra att ha koll på vad kostnaden skulle bli varje månad. Räkna med att räntan kan stiga till 5-5,5%. Om vi säger att du lånar 1 miljon kronor för en lägenhet och räntan ligger på 5,5% så måste du betala ca 5700 kr per månad för att betala av lånet på 30 år. Då måste du även tänka på att en eventuell hyra till bostadsrättsföreningen tillkommer ovanpå detta, samt alla andra kostnader du har. Beräkningen är alltså enbart för lånet av 1 miljon kronor med amorteringar. Skulle räntan ligga på 2,2% istället så måste du betala ca 3800 kr per månad för att betala av lånet på 30 år.

Här är det bra att ha en strategi. Jag skulle försöka räkna med en konstant ränta som ligger på 5-5,5%, även om räntan är låg för tillfället. Mellanskillnaden på räntorna går till extra amortering på lånet. Tanken med detta är att minska lånet så fort som möjligt och minimera kostnaderna när räntorna är väldigt höga. Som idag, när räntorna är låga, är det många som köper lite extra då de har lite extra i plånboken. Istället för att göra det så kan man amortera och när räntorna blir höga (vilket tros ske runt 2018) så har du minskat ditt lån så pass att den höga räntan inte slår lika hårt mot din privatekonomi. Det är dock viktigt att du, medan du amorterar, även sparar till en buffert. Det kan faktiskt bli ännu högre räntor än 5,5% och då är det bra att kunna ha en extra buffert att ta av under den tiden.

När du köper en bostad är det viktigt att veta att du måste stå för alla reparationer som sker i lägenheten. Här är buffert A och O. Du får ingen ersättning för fel och brister som skulle gått att upptäcka innan köpet. Därför är det bra att ha en besiktningsman inför ditt bostadsköp så eventuella brister kan påpekas innan du gjort köpet. När köpet är gjort får du på egen bekostnad måla och tapetsera eller byta ut kylskåpet när det är dags. Det kan finnas fördelar med att ha en särskild bostadsrättsförsäkring.

För bostadsrätter är det viktigt att veta att en bostadsrättsinnehavare inte äger sin lägenhet utan en andel i en bostadsrättsförening som i sin tur äger fastigheten. Som bostadsrättsinnehavare ska du betala en månadsavgift till bostadsrättsföreningen som ska täcka föreningens kostnader för drift, underhåll och reparationer samt eventuella räntor och amorteringar på föreningens lån. Därför är det bra att kolla bostadsrättsföreningens årsredovisning och fråga styrelsen om något är på gång som kan innebära att avgiften höjs. 

Det kan vara bra att läsa stadgarna och be att få en lägenhetsförteckning för att kontrollera att lägenheten inte är pantsatt. Kom även ihåg att noggrannt undersöka lägenheten och gemensamma utrymmen som källare, vind och tvättstuga. Som bostadsrättsinnehavare är det du som ansvarar för underhållet av din lägenhet.

Om du ska köpa hus så gäller mycket av det jag redan skrivit för lägenhet. Dock finns det vissa extra saker som man bör kolla upp. Utöver priset på själva huset ska du också betala lagfart, pantbrev och uppläggning av nya lån. Det kan faktiskt kosta tiotusentals kronor. 

När du väl äger ett hus finns det ofta mer kostnader än när man äger en lägenhet. Tex sophämtning, sotning, villaförsäkring och trädgårdsutrustning. Som husägare måste man ofta betala en årlig fastighetsavgift. Särskilda regler gäller för nybyggda hus. Man måste även kolla upp om tomten är friköpt och detta kan påverka fastighetsvärdet. Om tomten inte är friköpt måste du betala en tomträttsavgäld, det vill säga hyra till ägaren av tomten. Oftast är det kommunen som du måste betala tomträttsavgäld till och kan ligga på flera tusen kronor om året.

Reporäntan sänks, men hur ser framtiden ut?

Som sagts överallt i media har Riksbanken sänkt reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75%. Det innebär att reporäntan är väldigt låg idag och får storbankerna att sänka sina räntor också. Det gynnar alla som har lån hos storbankerna, exempelvis bolån, eftersom man inte behöver betala så mycket i låneränta.

Normalt sett brukar fler ta lån när reporäntan är låg, eftersom det lockar mer med den låga låneräntan man måste betala. Därför diskuteras det hej vilt i media om privatpersoners belåning. Som jag skrivit tidigare så är medelsvensson högt belånade och kan ha svårt att klara sig när reporäntan sedan höjs igen.

Ur ett privatekonomiskt perspektiv innebär en räntesänkning att de allra flesta får lite mer pengar i fickan varje månad. I ett samhällsperspektiv innebär det ofta att de allra flesta spenderar lite mer pengar än tidigare och bland annat handels går bättre. Att sänka reporäntan betyder alltså generellt fler låntagare och fler som sätter sprätt på sina pengar och gynnar hela samhället i stort.

Men vad gynnar mest privatpersoner då? Det är svårt att säga eftersom alla har olika sorts ekonomi. I aktievärlden kan en reporänta-sänkning innebära att priset på aktier generellt blir högre. Att ha sparade pengar blir mindre attraktivt då räntan ofta blir lägre. Men mitt tips är ändå att amortera om man har bolån. Andra lån ska man såklart betala tillbaka fortare än fortast, eftersom de ofta har en hög låneränta i stort.

Om du sitter med ett bolån och reporäntan sänks, så innebär det generellt att du inte behöver betala lika mycket som tidigare i låneränta. Du får mer pengar över. Men istället för att spendera pengarna på prylar, rekommenderar jag att du amorterar mer på ditt lån. Som alltid, kommer reporäntan att stiga med tiden och det innebär i stort högre räntekostnader i framtiden. Prognosen just nu är att reporäntan kommer att vara 4,25 procent i slutet av 2018. Många har belånat sig så mycket att det är tufft att betala låneräntan när räntan är så hög. Om du amorterar mer på ditt lån nu när räntan är låg så är du skyldig mindre pengar när reporäntan är högre igen. På så sätt kan du kanske bättre klara din privatekonomi när låneräntan sedan höjs igen.

Tips på att undvika skuldfällor

Jag tänkte ägna mig lite tid åt att skriva lite om skuldfällor privatpersoner lätt kan hamna i. Syftet med att jag skriver detta är inte att attackera någon eller verka som att jag är så himla bra. Jag vill ge lite konkreta tips, många är kanske uppenbara, för att inte hamna i skuld.

Själv sitter jag utan jobb och jag vet hur jobbigt det är att leva i ovisshet. Det är kanske därför jag skriver om det, just för att det är något jag kämpar varje månad med för att inte hamna i.

De allra vanligaste skuldfällorna är faktiskt mobiltelefoner, bredband och telefonräkningar. Om man tänker efter är det ganska förvånande, eftersom just dessa inte är någon livsnödvändighet. Att leva utan mobiltelefon är, såklart, riktigt jobbigt. Dessutom behövs mobiltelefon för att man ska vara kontaktbar. I mitt fall måste jag ha mobil ifall någon arbetsgivare ringer. Men man behöver inte leva utan mobiltelefon för att dra ner på kostnaden. Problemet med mobiltelefoner, bredband och telefonräkningar är att man är fast i avtal. Man tecknar avtalet för att man tror sig kunna betala räkningarna, men inser man efteråt att man inte kan det så sitter man fast. Jag köpte en mobil på abonnemang när jag jobbade, men idag så är jag arbetslös och måste ändå betala för mobilen + telefonsamtal. Som tur är prioriterar jag den räkningen och drar istället ner på andra saker så som klippning, Spotify etc. 

Det bästa rådet för mobiltelefoner, bredband och telefon är att försöka undvika abonnemang så mycket man kan. Det kan såklart hända att man ringer med en dyrare taxa med tex kontantkort, men du har stenkoll på hur mycket du ringer för. Kostnaden varje månad kan inte bli högre än den gräns du satt. Om du ser ett abonnemang som erbjuder en ny telefon, tänk efter om du verkligen behöver en ny telefon. Är det att du vill ha en ny telefon eller behöver du verkligen en ny telefon? Om du behöver en ny telefon kanske det räcker med en billigare variant istället för de dyra, flashiga mobilerna på marknaden. Här är ju viktigt att tänka efter vad man kommer använda mobilen till. Om det är främst telefonsamtal och SMS så klarar man sig fint på en äldre modell.

En annan skuldfälla är lån och krediter. Den enda gången, rent privatekonomiskt, som det faktiskt kan vara bra att ta ett lån är när man köper bostad. Bostaden är en investering för framtiden. Att ta studielån kan vara en bra investering, om du utbildar dig till något som ger högre lön varje månad. Dock måste man komma ihåg att man förlorar mycket i lön, och pension, när man studerar jämfört med om du skulle jobbat. Studielån är inte lika självklara att de är en bra investering. Generellt, all annan belåning är en förlust för dig rent privatekonomiskt. Det kan vara en vinst om man investerar i eget företag också, men kan även bli en kostsam läxa man måste lära sig.

Så, allting du lånar till utöver bostad och eventuellt studielån eller eget företag, är ofta en dålig affär. Det gäller även att låna för att köpa aktier, såvida du inte är riktigt duktig och kan mycket om aktier. Så håll dig borta från att låna till att köpa saker (förutom bostad)!

Trafikförsäkringsskulder och elskulder är också en vanlig skuldfälla. Dessa kan man försöka undvika genom att göra budget varje månad samt verkligen spara upp en buffert som täcker sådana här utgifter. Det är också viktigt att man, en gång per år, kollar igenom sina försäkringar och elavtal och jämför med andra företag som erbjuder liknande tjänster. 

CSN-skulder och skatteskulder är också vanliga skuldfällor. Jag kan inte trycka på hur viktigt det är med att försöka spara ihop en buffert varje månad. Lyckas man inte det, kolla om du kan omvärdera ditt boende och se om banken kan låna dig mer pengar (om du äger ditt boende). Låna inte pengar med hög ränta!

För att sammanfatta: Det är jätteviktigt att man håller koll på din ekonomi varje månad. Spara så du har en buffert som är minst två månadslöner, före skatt, om du bor ensam eller en månadslön var om du har en sambo. Om det är svårt att spara ihop en buffert, kolla över dina utgifter varje månad. Du kanske inte behöver betala för Spotify, eller klippa håret varje månad? Visst är det tråkigt att inte kunna unna sig dessa saker, men det är ju ännu mer trist att behöva hamna hos Kronofogden. Om du redan hamnat där är det extremt viktigt att du styr upp din ekonomi. Om du ska kunna bryta den negativa trenden måste du övertyga banker om att du gör ditt yttersta för att få ordning på din ekonomi. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men det finns inget annat alternativ. Du måste få en bra överblick!

När man befinner sig i en negativ spiral är det lätt att ge upp. Försök dock att reda ut saker och ting istället för att bara strunta i att betala. Ring företaget som skickat räkningen du inte kan betala och gör upp om en plan för avbetalning. Säg upp kontrakt för saker du inte riktigt behöver för ett tag, du kan alltid få tillbaka dem senare när ekonomin ser bättre ut. Undvik att ta ytterligare ett lån på redan lånade pengar såvida du inte kan baka in det i ditt bostadslån med bättre ränta. Känner du dig nere, under en längre tid, på grund av dina ekonomiska problem, sök hjälp hos läkare för depression så kanske du kan få hjälp till att få mer energi och ta tag i alla ekonomiska problem. Kolla upp om det finns föreläsningar i din stad, eller online, om hur man ska tänka när man sitter i ekonomisk kris.

Slutligen, kolla om det finns möjlighet för dig att ha en inneboende under en tid. I många städer är det bostadsbrist och det finns yngre personer som desperat vill flytta hemifrån. Om du kan hyra ut ett rum och dela resten av lägenheten kan du minska din bostadsutgift med hälften och betala tillbaka mer av dina skulder.

Lycka till!

Självförtroende när du frågar om bolån

Jag tror många av oss kan känna igen oss i att man håller tummarna när man går till banken för att fråga om ett bolån. Det känns lite som att gå med mössan i hand och samla in pengar. Sanningen är att de allra flesta av oss borde gå till banken med lite bättre självförtroende.

Banken lånar inte ut pengar till dig för att vara snäll. De är ute efter att tjäna stora pengar på dig, så egentligen borde man se det precis tvärt om. Man borde se det som att det är banken som borde hålla tummarna. Du är oerhört värdefull för banken.

Låt oss tänka till lite: Om du lånar 1 miljon kronor hos banken med 3% ränta över 40 år. Om vi inte räknar in amorteringar, skatter, räntejusteringar etc så kommer du, under dessa 40 år, att betala 1,2 miljoner kronor i räntor. Ja, förenklat är det vad du betalar. Iofs tar banken en kreditrisk under dessa 40 åren samt att det är en förenkling, men sanningen ligger inte långt borta.

Istället för att känna att du bara vill att banken ska låna dig pengar och sen skynda ut ur banken innan de ändrar sig, bör du verkligen se det som att banken borde erbjuda dig mycket för de 1,2 miljoner kronorna som du kommer att betala. Du borde istället se det som att du köper en produkt värd 1.2 miljoner kronor och då ska du minsann få någonting bra ut av det också.

Jag skrev tidigare om bolån, så läs gärna det tidigare inlägget. Förhoppningsvis kan du nu gå till banken med gott självförtroende och pruta utan att känna dig dum.

Att pruta på bolån - något alla borde göra!

Jag har satt mig in i lite olika tips kring prutning av bolån. Det verkar som att de allra flesta har för mycket respekt för bankerna och känner sig för dumma, eller okunniga, för att pruta på bolån. Sanningen är att man kan spara mycket pengar på att pruta på sitt bolån. Egentligen är räntorna bankerna först erbjuder bara ett riktpris.

Det första du bör göra är att kolla med andra banker och se vad de kan erbjuda dig. På så sätt för du en koll på vart räntan hamnar, på ett ungefär. Du får en känsla av vad för olika erbjudanden det finns och ungefär vart räntan ligger. Notera ner vad de olika bankerna erbjuder för ränta.

Nästa steg är att läsa på lite. Vad skriver tidningar och informationsflöden på internet om saken? Försök bilda dig en uppfattning där.

Sedan kan du börja fråga dig runt bland vänner och familj vad de betalar i ränta på deras bolån. Hur gjorde dem? Prutade dem eller inte? Hur gick de tillväga? Här kan det vara bra att notera vilka banker de har, så du kan använda detta som argument mot banken. Om en vän har fått en viss ränta och du blir erbjuden en högre ränta från samma bank, kan du ställa dig frågande till varför de inte kan erbjuda dig samma ränta.

Nu gäller det att försöka komma på någon bra strategi. Det är normalt sett lättare att pressa räntan om du har ett sparande, värdepapper och dyl. på samma bank. Om du uppvisar en god ekonomi, kanske har konkreta budgetar att visa, en trygg anställning som du kan intyga med papper, så finns det god chans att banken är villig att sänka räntan för dig. Det visar ju att du är ordentlig och att banken kommer få in de pengar de vill ha av dig.

Kom ihåg att du kan försöka förhandla ner räntan om du erbjuder dig att bli helkund hos banken, dvs har allt ditt sparande och dina värdepapper på deras bank.

Nu kommer jag till något som jag är väldigt delad i. Historiskt sett har det alltid varit bäst att ha en rörlig ränta på sitt bolån. Dock kan man erbjuda sig att binda lånen för att få bättre ränta. På det sättet vet banken att du kommer behöva stanna som kund hos dem så länge du är bunden. Dock brukar den bundna räntan vara högre än den rörliga och är inte alltid den bästa privatekonomiska lösningen.

Försök nu att vara realistisk i dina förväntningar på hur mycket du kan pruta på bolånet. Du bör kunna, ganska enkelt, pruta ner boräntan med 0,3 procentenheter utan att behöva sälja din själ till banken. Det är möjligt att pruta en procentenhet, men detta är ganska ovanligt och man bör nog ha en mycket god ekonomi för att kunna göra detta.