Svenskarna lånar som aldrig förr och denna gång är jag en av dem. Ok, inte riktigt än eftersom lånet träder i kraft när jag flyttar in i min lägenhet i september men allt är godkänt och klart. Jag känner mig rädd för att all belåning som vi privatpersoner gör kommer gå oss om bakfoten, så jag har lagt upp en ekonomisk plan för min framtid. Det borde varje svensk göra, oavsett lån eller inte.
Lägenheten jag köpt behöver renoveras så jag kommer spendera åren 2014-2015 på att renovera upp lägenheten. Det är svårt att avgöra vad som händer med bostadspriserna, men jag köpte en lägenhet billigare just för att den inte är i toppskick. Förhoppningsvis så ger "mina" renoveringar att värdet på lägenheten ökar och jag går i absolut värsta fall plus minus noll. Mäklarna ser dock positivt på prisutvecklingen, enligt media, några år framöver så förhoppningsvis så är läget under kontroll.
Under denna renoveringsperiod (2014-2015) kommer jag främst att kämpa med att hålla min buffert uppe. Det kommer ju pendla upp och ned kraftigt allt eftersom jag slänger ut pengar på renovering. Jag själv är singel och har varken kunskapen eller tiden att renovera. Jag tänker därför köpa in arbetskraften och dra av den på ROT-avdragen. Eftersom den verkar gälla per kalenderår så ska jag påbörja jobbet 2014 för att utnyttja ROT-avdraget för detta år och sedan fortsätta använda avdragen för 2015.
Vad det gäller amorteringen kräver banken att jag amorterar ca 300 kr per månad. Jag själv angav att jag tänker amortera 600 kr per månad. Det är en riktigt liten summa egentligen, men under tiden som jag renoverar så kan jag hålla amorteringen låg. När jag sen känner att det inte går åt så mycket pengar på renovering längre så är min plan att först spara upp 60 000 kr i buffert. Jag kommer hålla ca 10 000 kr på min storbank med usel ränta på 0,49% och resten på en bank med en betydligt högre ränta på 2,15%. Anledningen till att jag inte lägger alla mina pengar på den banken med högre ränta beror på att det tar 1-2 bankdagar att föra över pengarna mellan bankerna. Det innebär att om jag i kris behöver pengar måste jag vänta dessa dagar tills jag ser mina pengar. Genom att hålla 10 000 kr på min storbank som är kopplad till mitt kreditkort så kan jag i alla fall föra över dessa pengar direkt i akuta fall.
Jag har valt att hålla mitt bolån på 3 månaders bindningstid, vilket ger lägre ränta just nu men kan variera kraftigt beroende på reporäntan. Tanken är att min buffert också ska kunna täcka upp eventuella ökningar i ränta som sker om det skulle vara så att jag inte kan ta den kostnaden varje månad. Nu när jag är heltidsanställd kan jag utan problem betala en hög ränta, men man vet ju aldrig vad som händer i framtiden. Man kan bli arbetslös, sjuk, få barn och gå ner i tid eller liknande. Självklart kan det ju även bli åt andra hållet, dvs man får en panglön men det är ju knappast ett "hot" mot ens ekonomi...
När jag väl fått upp 60 000 kr i buffert är det dags ta ett beslut och det kan jag inte helt avgöra idag. Det beror lite på hur ekonomin ser ut just då. Tanken är att jag kan avvara runt 8000 kr i månaden oavsett, men vart de pengarna hamnar är jag osäker på idag. Om jag känner att aktiemarknaden ser lockande ut så kommer jag nog sätta in hälften som aktier och resten amorterar jag lånet. Känner jag att det inte finns något inom aktiemarknaden så blir det 100% amortering. Jag vill gärna få ner mitt bolån så gott jag kan, men ändå kunna investera i aktier, fonder och pensionsspara. Exakt hur jag fördelar pengarna är jag inte säker på just nu, men det känns som i mitt fall är dessa alternativ aktuella. Mitt CSN-lån kommer jag inte amortera mer än vad jag gör idag. Jag anser att mitt bolån slukar mer pengar i månaden eftersom jag både har lånat mer pengar där samt har en högre ränta. Det gäller att försöka få ner räntekostnaderna så mycket som möjligt, för min del, och då är det bolånet som måste betalas av först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar